"Målet för svenskt internationellt bistånd är uttalat till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. De senaste 15 åren har Sverige avsatt en procent av vårt lands samlade inkomster (bruttonationalinkomsten, BNI) till internationellt bistånd. Tycker du att den svenska biståndsnivån bör öka, minska eller vara oförändrad?"

Så löd frågan som Kantar Sifo på uppdrag av biståndsorganisationen Diakonia och tidningen Sändaren ställde till 1000 slumpmässigt utvalda svenskar i åldrarna 18-79 år under maj månad. Av de tillfrågade svarade 13 procent att de vill se ökat bistånd, 49 procent att biståndet ska vara oförändrat medan 29 procent vill se en minskning.
– Under våren har det pågått diskussioner kring om pandemin gjort att vi börjat se mer och mer till vårt eget, men den här undersökningen visar om något att stödet för att hjälpa de delar av världen som drabbats ännu hårdare snarast ökat, säger Robert Tjernberg, chefredaktör på tidningen Sändaren
– Det är glädjande att så stor del av svenska folket även i tider av covid-19 ser behovet av starkt internationellt engagemang och stödjer ett generöst bistånd, säger Diakonias nytillträdda generalsekreterare Lena Ingelstam.

Covid-19 gör orättvisorna tydliga
Åtgärderna mot smittspridningen drabbar alla länder, men slår extra hårt mot de fattigaste ländernas befolkningar. FN:s World Food programme (WFP) har varnat för att pandemin riskerar att leda till omfattande svält redan i år och fördubbla antalet människor som lider av akut hunger till 265 miljoner. Hälften av alla jobb i Afrika kan gå förlorade och av dem som förlorar inkomsten kommer enligt FN bara ett fåtal att få någon ekonomisk kompensation. Enligt beräkningar från Oxfam tidigare i vår riskerar en halv miljard människor tryckas tillbaka in i fattigdom till följd av coronapandemin.

– Orättvisorna blir väldigt tydliga när vi världen över drabbas av samma utmaning. Hur tvättar du händerna utan vatten, eller håller avstånd i trångboddhet? Hur söker du vård när inga sjukhus finns eller får mat på bordet när du inte kan jobba? Att nå de globala målen i Agenda 2030 tycks svårare än någonsin om vi inte mobiliserar resurser för att bekämpa covid-19 i de mest sårbara länderna, säger Lena Ingelstam.

Tendenser bland väljarna
Av Sifo-undersökningen går det inte att dra allt för långtgående slutsatser när det gäller partisympatier, men det går att peka på tendenser inom väljarkåren. Tre av fyra tillfrågade socialdemokrater vill att Sverige ska behålla eller öka nivån på biståndet. Bland Moderaternas väljare är motsvarande andel strax över hälften. Det senare är speciellt intressant då Moderaternas partiledning i olika utspel sagt sig vilja minska biståndet.
– För de politiska partierna kan det säkert också vara av intresse att kalibrera sin biståndspolitik mot de strömningar som faktiskt finns i väljarbasen, säger Robert Tjernberg.

Fakta:
Biståndsmyndigheten Sida mäter årligen svenskarnas förtroende för biståndet till utvecklingsländer. Sidas frågor och svarsalternativ skiljer sig något från denna undersökning, men i den senaste mätningen från december 2019 svarade 55 procent av de tillfrågade att biståndet var ”ungefär lagom” eller ”bör öka”. Den mätningen visade då på en nedåtgående trend.

Liksom Sidas mätning visar vår undersökning att kvinnor generellt sett är mer positiva till bistånd än män. 70 procent av kvinnorna vill behålla eller öka biståndet medan motsvarande siffra bland männen är 55 procent.