Stockholms läns sjukvårdsområde

Stora brister i att upptäcka våld i nära relation inom hälso-och sjukvården

Dela

Hälso- och sjukvården upptäcker inte våldsutsatta kvinnor i tillräcklig utsträckning. Det visar en ny rapport från Akademiskt Primärvårdscentrum där drygt 6 000 kvinnor i Region Stockholm intervjuats kring hälsa och våldsutsatthet. Bland kvinnor som lever i pågående våldsutsatthet har över 75 procent aldrig fått frågan om våld när de besökt hälso- och sjukvården. Samtidigt är många som berättat om sin våldsutsatthet nöjda med stödet och hjälpen de fått. Av rapporten framgår även att våldsutsatta uppger betydligt fler fysiska och depressiva symptom än icke våldsutsatta.

Illustration: Daphne Macris
Illustration: Daphne Macris

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som inte ser ut att minska, och som i hög grad angår hälso- och sjukvården eftersom våld i en nära relation ofta leder till ohälsa och sjukdom. 

I en stor enkätstudie där 6 294 kvinnor i regionen besvarat frågor kring hälsa och våldsutsatthet har Akademiskt primärvårdscentrum kartlagt läget. Enkätundersökningen genomfördes vid 35 barnmorskemottagningar inom Region Stockholm under 2020.

– Utan dessa kvinnors engagemang och tid hade vi inte haft den kunskap vi har idag. Rapporten visar att våld i nära relation är vanligt, att många våldsutsatta söker hälso- och sjukvård ofta och vanligtvis utan att berätta om våldet. Det är viktigt kunskap, säger Ylva Elvin Nowak.

Hon är tf. verksamhetschef på Akademiskt primärvårdscentrum och en av författarna bakom rapporten ”Jag visste inte att vården kunde hjälpa mig.” Om kvinnors utsatthet för våld i nära relationer i Region Stockholm.

Psykiskt våld vanligast

Av resultaten framgår att våldsutsatthet i nära relation är ett pågående, och tyvärr inte minskande folkhälsoproblem. 8,7 procent av de icke-gravida kvinnorna uppger att de lever med pågående våld i en nära relation, jämfört med 2,2 procent av de gravida kvinnorna. Den vanligaste våldsutsattheten är psykiskt våld.De våldsutsatta kvinnorna uppger även betydligt fler fysiska och depressiva symptom än icke våldsutsatta kvinnor.

– Det finns mycket starka samband mellan våldsutsatthet och såväl fysisk som psykisk ohälsa, berättar Ylva Elvin Nowak.

Nästan hälften av de kvinnor som uppger att de lever med psykiskt våld anger att våldet sker dagligen, några gånger i veckan eller några gånger i månaden. En fjärdedel av de våldsutsatta kvinnorna uppger att de lever med upprepat fysiskt våld. Faktorer som tycks kunna skydda mot våldsutsatthet är hög ålder och att bo tillsammans med en partner. Det är också skyddande att vara född i Europa, då det tydligt framgår att kvinnor som är födda utanför Europa har en ökad risk för att vara utsatta för våld i nära relation. Det gäller framför allt fysiskt våld. För gravida är främst utbildning och sysselsättning skyddande faktorer.

Frågan om våld ställs inte tillräckligt ofta 

Viktiga faktorer för att kunna berätta om våldsutsatthet för hälso- och sjukvårdens personal är enligt kvinnorna i studien: trygg miljö, gott bemötande – och inte minst att någon ställer frågan. Dessvärre ställs inte frågan tillräckligt ofta. Bland de kvinnor som lever med pågående våld i en nära relation har över 75 procent aldrig fått frågan om våld när de besökt hälso- och sjukvården. Än mer alarmerande är att över 40 procent av de gravida kvinnor som lever med pågående våldsutsatthet uppger att de inte fått frågor om våldsutsatthet.

– Det är viktigt att inte skuldbelägga hälso- och sjukvårdens personal, men mycket kan bli bättre. Exempelvis att tydliggöra hälso- och sjukvårdens uppdrag inom området, höja personalens kunskap och skapa lokala rutiner vad som bör utgöra indikation för att fråga patienter om våldsutsatthet och när, menar Ylva Elvin Nowak.

Vill ha frågor om våldsutsatthet 

Glädjande nog visar rapporten att hälso- och sjukvårdens förmåga är betydligt bättre när det gäller att ge adekvat stöd och hjälp till de våldsutsatta kvinnor som berättar om sin våldsutsatthet. 74 procent av de som berättat uppger att de fått stöd och hjälp, huvudsakligen i form av en samtalskontakt. Resultatet visar även entydigt att kvinnorna gärna vill att hälso- och sjukvården ska ställa frågor om våldsutsatthet.

– Det är något att ta fasta på. Patienterna tar inte illa upp om du bara ställer frågan på ett rimligt sätt och lyssnar och bemöter svaret. Att se, fråga och agera – det räddar liv, avslutar Ylva Elvin Nowak.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Illustration: Daphne Macris
Illustration: Daphne Macris
Ladda ned bild

Länkar

Om

Stockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde
Solnavägen 1
113 65 Stockholm

08-123 40 444https://www.slso.regionstockholm.se/

SLSO ansvarar för Region Stockholms egenägda hälso- och sjukvård inom områdena psykiatri, primärvård, geriatrik, ASIH, närakuter, somatisk specialistvård, habilitering och hjälpmedel samt ansvarar för Regionalt kunskapscentrum för kris och katastrofpsykologi. Vi bedriver också omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dessa områden tillsammans med Karolinska Institutet (KI) och andra lärosäten. Tillsammans är vi cirka 12 000 medarbetare och en av Sveriges största vårdgivare. 

Följ Stockholms läns sjukvårdsområde

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Stockholms läns sjukvårdsområde

Pressinbjudan webbinarium 29 april: Depression - från sjukdomsbörda till nya behandlingsmöjligheter26.4.2022 08:00:00 CEST | Pressinbjudan

Nya behandlingsformer med de psykoaktiva substanserna ketamin och psilocybin ger hopp om att fler patienter kan bli hjälpta ur depression. På Centrum för psykiatriforskning pågår forskning som syftar till att hitta nya framgångsrika behandlingar av depression. Data visar att vården skulle kunna bli bättre på att justera icke fungerande behandlingar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum