Statens veterinärmedicinska anstalt

Svenska kråkfåglar bär ofta på campylobacter

Dela

I en nypublicerad artikel konstaterar forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att 82 procent av undersökta kråkfåglar från Sverige bar på campylobacter. Trots detta verkar det ändå vara ovanligt att just kråkfåglarna sprider smittan till människor.

Campylobacter. Foto: Shutterstock
Campylobacter. Foto: Shutterstock

I studien har forskarna undersökt kråkfåglar (kaja, kråka, råka, skata) eftersom de är allätare och söker sig till både människor och djurproduktion i jakt på mat. Kråkfåglarna skulle därför kunna vara potentiella smittspridare.

Ingen koppling till senaste årens utbrott hos människor

Studien visar att 82 procent av de undersökta kråkfåglarna bar på campylobacter. Kråkfåglarnas bakteriestammar var närbesläktade med stammar som tidigare hittats bland både höns och magsjuka människor. Men kråkfåglarna bar inte på de typer som orsakat de senaste årens stora utbrott av campylobacterinfektion hos människor i Sverige och är därför sannolikt en begränsad smittkälla.

– Trots att kråkfåglar så ofta bär på bakterien, verkar de alltså orsaka väldigt få fall av campylobactersmitta bland människor. Vi kommer de närmaste åren att fortsätta undersöka vilken roll vilda djur har i spridningen av magsjukebakterier mellan livsmedelsproducerande djur och från djur till människor, säger Robert Söderlund, forskare vid SVA, som har lett studien.

Med data från den här studien skulle man i framtida studier kunna räkna ut mer exakt hur många fall av campylobactersmitta bland människor som har kråkfåglar som källa.

Människor smittas oftast av kyckling

Från tidigare studier är det känt att livsmedel, framförallt kyckling, är den största smittkällan för människor när det gäller campylobacter. Vatten är också en smittkälla för människor och ett mellansteg i smitta mellan vilda fåglar och människor, eftersom vilda fåglars avföring kan kontaminera vattnet.

Enstaka fåglar som undersöktes i studien bar även på magsjukebakterien yersinia eller antibiotikaresistenta ESBL-producerande enterobakterier, men varken salmonella eller ehec hittades.

Läs artikeln i Infection Ecology & Epidemiology.

Läs mer om campylobacter på SVA:s webbplats.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Campylobacter. Foto: Shutterstock
Campylobacter. Foto: Shutterstock
Ladda ned bild

Om

Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens veterinärmedicinska anstalt
Ulls väg 2 B
756 51 Uppsala

018-67 40 00https://www.sva.se

Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Följ Statens veterinärmedicinska anstalt

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt

Låg förekomst av Mycoplasma bovis i Sverige19.3.2020 09:54:00 CETPressmeddelande

Under vintern 2019–2020 utförde doktorand Emma Hurri, vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samt Växa Sverige en anonym tankmjölksundersökning för Mycoplasma bovis. Mjölkprov från samtliga landets mjölkkobesättningar analyserades för själva bakterien och för antikroppar. Resultaten visar att förekomsten av bakterien generellt är låg bland landets mjölkkobesättningar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum