Svenska sparpengar kopplas till kriget i Jemen

Svenska storbanker kopplas till vapenaffärer som exempelvis export av granatkastare och stridsledningscentraler till Förenade Arabemiraten, och motorer till stridsflygplan i Saudiarabien. Båda länderna är stridande parter i Jemenkonflikten, där människor flyr undan flyganfall och bombattacker i det som FN kallar världens största humanitära kris. Det visar uppföljningsrapporten Bomber och granater – svenska bankers stöd till kontroversiell vapenexport.  

Enligt rapporten har de sju granskade bankerna (Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank) fortfarande finansiella kopplingar till totalt 15 företag inblandade i kontroversiell vapenexport. Det är företag som exporterar vapenrelaterade produkter till länder som klassas som auktoritära regimer, kränker mänskliga rättigheter eller är inblandade i väpnade konflikter.
– Bankerna måste ta ansvar för att allas våra sparpengar inte stödjer vapenexport till länder som förtrycker sin befolkning eller deltar i Jemenkriget, säger Penny Davies, policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia.

Bryter mot riktlinjer och underlättar verksamheten

Totalt investerade de sju bankernas fonder 4,6 miljarder kronor i företagen, per årsskiftet 2018/2019. Dessutom har fyra av bankerna (SEB, Danske Bank, Nordea och Swedbank) även gett lån och andra finansieringstjänster till sex av företagen, till ett värde av totalt 20,7 miljarder kronor. Totalt handlar det alltså om över 25 miljarder kronor, varav 23 miljarder till företag som exporterat olika typer av krigsmateriel till stridande parter i Jemenkonflikten.

Sedan den förra granskningen 2016 har en del framsteg gjorts. Bankernas sammanlagda investeringar i företagen har minskat och alla bankerna har förbättrat sina riktlinjer gällande kontroversiell vapenexport. Samtidigt visar granskningen att fyra av bankerna (Länsförsäkringar, SEB, Skandia och Swedbank) bryter mot sina egna riktlinjer, och därmed löften till kunderna. Hos SEB och Danske Bank hittades några av företagen även i bankernas etik- och hållbarhetsfonder.

Lånen värre än investeringarna

Anmärkningsvärt är också att bankerna stödjer företagen på fler sätt än genom investeringar, bland annat genom lån.
– Att bankerna ger lån till vapenföretagen är ännu värre än att de investerar. Lånen hjälper företagen att fortsätta verksamheten. Bankerna borde ställa mycket högre krav på företag för att de ska få låna pengar. Det skulle även många bankkunder uppskatta, säger Jakob König som är projektledare för Fair Finance Guide på organisationen Sveriges Konsumenter.

För mer information, vänligen kontakta:
Penny Davies, policy rådgivare utvecklingsfinansiering, Diakonia
e-post: penny.davies@diakonia.se telefon: 0734-21 35 37

Jakob König, projektledare Fair Finance Guide, Sveriges Konsumenter
e-post: jakob.konig@sverigeskonsumenter.se telefon: 073-037 92 93

Fair Finance Guide Sverige är ett initiativ från Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, Amnesty, Fair Action, Diakonia och World Animal Protection, med finansiellt stöd från Sida.

Om granskningen:
Granskningen är avgränsad till bankernas fondinvesteringar respektive lån och andra finansieringstjänster (utgivning av obligationer) till 15 utvalda vapenföretag per årsskiftet 2018/2019. Vapenföretagen har under perioden 2014-2018 exporterat vapen till 49 länder som anses vara särskilt kontroversiella destinationer för vapenexport. Läs mer om granskningsmetoden i rapporten.