Sverige är beroende av koboltimport för grön omställning
Kobolt är en viktig råvara i det moderna samhället. Användningen inom industrin är mycket stor, och metallen är central i teknik för grön omställning. Samtidigt är utvinningen i Europa mycket liten. Men var i världen finns kobolt, finns det i Sverige, och hur mycket återvinns? Kan kobolt ersättas av andra metaller och hur mycket behövs för en grön omställning? Det är några aktuella frågeställningar som tas upp i SGUs nya rapport ”Mineralmarknaden: Tema kobolt”.
Kobolt är en viktig pusselbit i högpresterande batterier som behövs för klimatsmart teknik, men metallen är sällsynt och brytningen sker på väldigt få platser på jorden, och då på flera håll under tveksamma förhållanden vad gäller miljö och mänskliga rättigheter.
– Det behövs åtgärder för att ta ansvar och förbättra den produktion som kommer från konfliktzoner, exempelvis genom utökat, riktat utvecklingssamarbete, framför allt då framtidens kobolt med största sannolikhet fortfarande huvudsakligen kommer brytas i DR Kongo, säger Pontus Westrin, statsgeolog på SGU.
– SGUs kartläggning av kobolt, hur det produceras och hur det används, är en viktig del av arbetet med att utveckla mer hållbara försörjningskedjor för kritiska material. Vi måste öka återvinningen, men också leta efter egna tillgångar i vårt närområde, säger Anneli Wirtén, generaldirektör på SGU.
Några fakta om kobolt från rapporten
- Kobolt har inte utvunnits i Sverige på mer än hundra år. Vi importerar 350 ton kobolt främst till stålindustrin för framställning av specialstål, men också 650 ton kobolt i litiumjon-batterier.
- Kobolt förekommer oftast i låga halter tillsammans med andra metaller, främst nickel och koppar.
- Sverige har ett antal kända fyndigheter med kobolt, men dessa är generellt små och/eller har låga halter. Bredden på fyndigheter visar dock en potential för att hitta malm i Sverige, men i dagsläget står potentiell brytning av kobolt i Sverige långt bort.
- Intresset för kobolt syns i en ökad prospekteringsaktivitet Sverige, .
- Mängden kobolt i varje enskilt elfordonsbatteri förväntas minska. Samtidigt växer efterfrågan på batterier dramatiskt, vilket får den totala efterfrågan att öka. År 2030 förutspås antalet svenska elfordon uppgå till 400 000, vilket motsvarar cirka 9 000 ton kobolt.
- Northvolts batterifabrik i Skellefteå beräknas vid full kapacitet producera , till det kan det behövs uppemot 6500 ton kobolt per år.
- Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) har de absolut största koboltreserverna i världen, mer än hälften.
- DR Kongo är den största producenten av kobolt med en global andel på 70 procent. Höga koboltpriser och stor efterfrågan gör att nya länder (USA, Madagaskar, Mexiko, Filippinerna och Vietnam) har börjat utvinna kobolt.
- Industriell, storskalig produktion står för 70–85 procent av koboltproduktionen i DR Kongo, medan den återstående andelen kommer från småskalig utvinning.
- Den småskaliga utvinningen av kobolt i DR Kongo är en inkomst för många men samtidigt en fattigdomsfälla, där människor och miljö far illa i den hantverkarmässiga, oreglerade, utvinningen av kobolt. Oreglerad mineralutvinning i DR Kongo göder korruption och motverkar demokratisk utveckling.
Kontakter
Pontus WestrinStatsgeologMineralinformation och gruvnäring
Tel:018-179072pontus.westrin@sgu.seErika Ingvald
Enhetschef Mineralinformation och Gruvnäring
Bilder
Om
SGU är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige.
Följ Sveriges geologiska undersökning
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sveriges geologiska undersökning
Nu startar Mineraljakten – är du redo?27.6.2024 14:30:00 CEST | Pressmeddelande
Sök, finn, skicka in, vinn! I dag, den 27 juni, lanserar Sveriges geologiska undersökning (SGU) den folkliga och populära tävlingen Mineraljakten i ny tappning. Ta chansen att vara med i ett kunskapshöjande och spännande äventyr där du har möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen och samtidigt tävla om 150 000 kronor.
SGU får utökat uppdrag kring koldioxidlagring19.6.2024 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
Sveriges geologiska undersökning (SGU) blir behörig svensk myndighet för utpekande av strategiska projekt som rör hela kedjan för CCS, det vill säga koldioxidavskiljning, koldioxidlagring och infrastruktur för koldioxidtransport. Uppdraget gäller från det att EU-förordningen om nettonollindustrin träder i kraft.
Ahmavuoma pekas ut som riksintresse för kobolt19.6.2024 10:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ahmavuoma, en fyndighet med kobolt, koppar, guld och molybden, i Kiruna kommun utpekas som riksintresse. Det efter beslut av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Området innehåller så värdefulla ämnen för samhället att det bör skyddas från åtgärder som försvårar framtida utvinning.
Brännheta samhällsfrågor ombord – möt SGU i Almedalen!17.6.2024 08:00:03 CEST | Pressmeddelande
Hur säkrar vi tillgången till de råvaror som behövs för vår infrastruktur? Kan koldioxid lagras på svensk havsbotten? På vems bakgård ska vi ha gruvor för att utvinna de metaller och mineral vi konsumerar? Det är några av de högaktuella frågor som Sveriges geologiska undersökning (SGU) lyfter i Almedalen. Dessutom blir det en efterlängtad lansering för mineralintresserade.
SGU första myndighet med helt öppna och kostnadsfria data10.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har som första svenska myndighet släppt sina geologiska dataprodukter som öppna data, vilket innebär att de blir kostnadsfria att hämta och använda för den som vill. SGU:s webbplats har också byggts om så att det ska bli lättare att hitta olika data inom samma användningsområde.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum