Sveriges klimatpolitik har förlorat styrfarten - nu behövs en handlingsplan för att nå både klimatmålen 2030 och nollutsläpp 2045

Den svenska klimatpolitiken tappade tempo under hela 2022 och den politik som den nya regeringen hittills presenterat kommer att leda till ökade utsläpp under de närmaste åren. Sverige förlorade styrfarten, samtidigt som EU stärkte sin klimatpolitik under energikrisåret 2022.

-        Det vore anmärkningsvärt och allvarligt om förändringar av Sveriges nationella politik skulle leda till att utsläppen av växthusgaser i vårt land ökar. Att skjuta utsläppsminskningar på framtiden får betydande klimatologiska, ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser. Nu behövs kraftfull klimatpolitik, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson.

Enligt klimatlagen ska varje ny regering året efter riksdagsvalet presentera en klimatpolitisk handlingsplan för den nya mandatperioden. Den kommande handlingsplanen måste leda till sänkta utsläpp och en accelererad omställning så att klimatmålen för 2030 nås. Den behöver också beskriva hur Sverige skall leva upp till sina åtaganden som medlemsland i EU, såväl vad gäller minskade utsläpp som ökade upptag av växthusgaser i skog och mark.

Klimatpolitiska rådet har sedan tidigare lyft fram fyra nyckelområden för klimatomställningen; effektivare energi- och resursanvändning, fossilfri elektrifiering, biomassa från skogs- och jordbruk samt upptag och lagring av koldioxid. För att nå fossilfrihet och noll nettoutsläpp behövs insatser inom samtliga nyckelområden och alla politikområden. Fossilfri elektrifiering, som den nya regeringen hittills haft i fokus, är centralt, men för smalt för att på ett hållbart sätt nå nollutsläpp.

Rådet presenterar idag tio rekommendationer till regeringen. Fem av dem handlar om innehåll, genomförande och uppföljning av den klimatpolitiska handlingsplanen. De övriga fem handlar om rapportens fördjupningstema: Att ta vara på klimatomställningens momentum och synergier med andra samhällsmål samt hantera de mål- och intressekonflikter som uppstår. Det gäller förbättrade samråds- och beslutsprocesser, robustare politik, översyn av flera samhällsmål samt en utvecklad berättelse om Sveriges klimatomställning.

-        Regeringen behöver lyfta fram den stora, övergripande synergin mellan att hejda klimatförändringarna och möjligheterna att nå i stort sett alla andra samhällsmål. Det skulle skapa bättre förutsättningar för politiken att navigera i turbulenta tider, få bred acceptans även för svåra beslut och kunna bidra till en gemensam färdriktning och framtidstro, säger rådets vice ordförande Björn Sandén.

Länk till rapport och webbsänd presentation

Rapporten publiceras på rådets hemsida kl. 9.00 och överlämnas till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid ett webbsänt seminarium idag kl. 9.00 – 11:30.

Sveriges väg till nollutsläpp: Rapportlansering 2023 | Klimatpolitiska Rådet (klimatpolitiskaradet.se)