Tid att flytta fiskefrågorna från näringsdepartementet

I den svenska politiken har fisket alltid setts som en näringsfråga, och med ett kort undantag de senaste hundra åren har ministern med ansvar för fiske hämtats från Socialdemokraterna eller Centerpartiet. Nu väljs en ny regering som har tillfälle att samla havsmiljöarbetet och flytta fiskefrågorna till miljödepartementet där de hör hemma.

– Tiden när yrkesfisket behövde en näringsminister är förbi – det industriella foderfisket i Östersjön slår ut kustfisket, rubbar ekosystemet och kostar staten och samhället över 600 miljoner per år. Låt den nya ministern bli den första ministern som sätter miljön först och prioriterar att återuppbygga ett ekosystem som tjänar de 1,5 miljoner fritidsfiskare och 40 000 personer som sysselsätts inom marin turism och är beroende av en levande Östersjö, säger Konrad Stralka, VD för BalticWaters2030.

Stora miljöeffekter av överfisket

I Sverige ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för havsmiljöarbetet, och miljömålen följs upp av Naturvårdsverket. Båda myndigheterna sorterar under miljödepartementet.

– Att fisket har separerats från övriga havsfrågor och tilldelats näringsdepartementet är obegripligt och har lett till en alldeles för låg miljöhänsyn. Det har inneburit stora konsekvenser för både ekosystem och fiskemöjligheter, där fångsterna för både torsk, lax och sill sjunkit dramatiskt utan att Sverige har reagerat i tid, säger Beatrice Rindevall, omvärldsanalytiker på BalticWaters2030.

I den årliga utvärderingen av Sveriges nationella miljömål konstaterar Naturvårdsverket att samtliga län skriver om kraftig, negativ påverkan på fiskbestånden som påverkar såväl fritids- som yrkesfisket negativt.

Bristande miljöanalys i underlag

I näringsdepartementets faktapromemoria inför kommande års kvoter ska fiskbeståndens situation och Sveriges hållning inför kvotförhandlingarna förklaras. Årets promemoria saknar dock analyser av fiskets miljöeffekter, trots larmen från forskare och kustfiskare de senaste åren.

– Havs- och vattenmyndigheten har under året lyft vikten av att minska fisket och SLU Aqua har visat att fisketrycket måste mer än halveras i Bottniska viken för att kustfisket ska kunna få fisk de kommande åren. Den informationen lyser med sin frånvaro i promemorian. Det är tydligt att näringsdepartementet gärna lyfter låga kvoter som problem för kustfisket men samtidigt undviker att nämna att det också är lösningen för fiskbestånden. De är uppenbarligen inte redo att gå emot det storskaliga, industriella foderfisket, trots de enorma konsekvenserna som fisket skapar, säger Beatrice Rindevall.

Faktabladet fokuserar på effekterna för näringen, och menar bland annat att kommissionens kvotförslag rörande västlig sill och torsk kommer leda till ”stora negativa konsekvenser för svenska fiskenäringar”, utan att specificera hur många som berörs eller vad det innebär ekonomiskt.

– Då näringen redan från början är minimal och vi inte haft något större torsk- eller sillfiske i områdena på flera år kan vi inte se att kommissionens förslag – som liknar förra årets – skulle innebära några större förändringar. Den stora frågan är varför promemorian inte lyfter vikten av att minska industrifisket på sill och strömming som just nu slår ut det sista småskaliga fisket längs hela svenska kusten, något som också drabbar fritidsfiskare och skärgårdsbor. Det är tydligt att frågan måste flyttas från ett departement som premierar kortsiktiga ekonomiska intressen, till ett departement som förstår vikten av fungerade ekosystem om det överhuvudtaget ska finnas något fiske i framtiden, säger Konrad Stralka.

Läs vår debattartikel i UNT ”Så kan Östersjön räddas från överfiske”.

Faktaruta: Fyra viktiga punkter för mandatperioden Förutom att flytta uppdraget för fiske från näring till miljö vill BalticWaters2030 att den nya regeringen fokuserar på fyra frågor den kommande mandatperioden: - Att den industriella fodertrålningen utmed våra kuster förbjuds. - Att det småskaliga fisket och fritidsfisket premieras. - Att Sverige aktivt söker stöd bland andra Östersjöländer för en försiktig kvotsättning. - Att Sverige begär utökade vetenskapliga råd där beståndens storlek och åldersstruktur inkluderas.

Faktaruta: Snabb nedgång bland Östersjöarterna - I centrala Östersjön har sillbeståndet minskat med över 80 procent jämfört med 1970-talet. De senaste fyra åren har beståndet minskat med 40 procent, och befinner sig nu på en kritisk nivå. - I Bottniska viken har sillbeståndet minskat med över 50 procent sedan början av 1990-talet. - I västra Östersjön har sillbeståndet minskat med över 80 procent sedan börjat av 1990-talet. - Västra torskbeståndet har minskat med över 80 procent sedan slutet av 1990-talet. - Östra torskbeståndet har minskat med 85 procent sedan 1990-talet. Nödstopp för fiske infördes 2019. - Laxfångsten har minskat från över 1,2 miljoner laxar 1990 till ca 180 000 laxar 2019, och ICES rekommenderade fiskestopp för lax 2022. Se våra kommentarer om besluten för nästa års kvoter här. - Under 1950- och 60-talen fångades runt 2500 ton ål. I dag fångas runt 85 ton, och fisket bedrivs emot forskarnas rekommendationer. - Bestånden av gädda längs Östersjökusten har bara under 2000-talet minskat med 90 procent. Källa om inget annat anges: Internationella Havsforskningsrådet.