Ungdomsrånen har ökat i hela landet

– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare, Brå.

De flesta ungdomsrån sker i storstäder och storstadsnära kommuner, där också ökningen har varit störst de senaste åren. Den procentuella ökningen är däremot störst i mindre städer och landsbygdskommuner. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.

– Även om rån är en ganska liten del av den totala ungdomsbrottsligheten är det ett mycket allvarligt brott. Att bli utsatt för rån är en traumatisk upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta, säger Maria von Bredow, utredare, Brå.

Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.

Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.

Även om misstänkta pojkar utgör en majoritet har andelen flickor som misstänks för ungdomsrån ökat, från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm. Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar.    

– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.

Fakta

Brå har kartlagt utvecklingen över tid av rån mot unga personer under 18 år samt den geografiska fördelningen avseende brottsplatser, misstänkta och brottsutsattas boendeområden. I rapporten beskrivs också vem som misstänks och vem som utsätts, karaktären på brotten samt ungdomars erfarenheter av personrån.

Underlag för studien är Brås kriminalstatistik, register- och geografiska data från Polismyndigheten och SCB, enkätundersökningar riktade till ungdomar, förundersökningar som rör ungdomsrån samt intervjuer med unga gärningspersoner, brottsutsatta samt föräldrar till brottsutsatta.

Ladda ner rapporten på bra.se. Där finns också kartor som visar i vilka kommuner som det har skett ungdomsrån under perioden 2015–2019.

För mer information

Kontakta Brås presstjänst:

Tfn: 072-99 58 500, e-post: press@bra.se.