Under Coronakrisen har långtidsarbetslösheten stigit. I augusti månad toppande den på runt 190 000 personer. Sedan dess har trenden vänt och gruppen som varit utan jobb i mellan 12 till 24 månader har börjat minska. Däremot har antalet personer som varit arbetslösa i mer än 24 månader fortfarande inte vänt ner.

En del län hade hög långtidsarbetslöshet när krisen bröt ut och har dessutom haft en stor uppgång. Andra län, särskilt storstadsregionerna, hade låga siffror före krisen men har sett en stor uppgång under pandemin. Några län, bland annat i norra Sverige, har gått relativt opåverkade genom krisen och har en fortsatt låg långtidsarbetslöshet.

– Nu tror vi på en nedgång av långtidsarbetslösheten, men minskningen kommer gå trögare för de som varit utan jobb länge. De län som hade hög långtidsarbetslöshet redan före krisen kommer ha det tufft att få ner talen. Reformen med etableringsjobb kan bli ett viktigt verktyg för att lyckas få in fler, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Stora skillnader i långtidsarbetslöshet mellan olika delar av landet

• Lägst är långtidsarbetslösheten i de nordligaste länen och där har det heller inte skett någon större ökning under pandemikrisen.
• Högst andel långtidsarbetslösa finns idag i Södermanland följt av Västmanland, Skåne och Gävleborg, län som redan före krisen låg högt men som också haft en stor ökning under krisen.
• En annan tydlig trend under krisen är att långtidsarbetslösheten ökat mycket i storstadsregionerna. Framförallt i Stockholm och Uppsala men även i Västra Götaland. Allra mest ökade långtidsarbetslösheten i Uppsala län.
• Skåne är det storstadslän som sticker ut med högst långtidsarbetslöshet, både före krisen och idag.
• I Kalmar län minskade långtidsarbetslösheten med 3 procent under pandemin.
• Utbildningsnivån bland de långtidsarbetslösa är klart lägre än för arbetsmarknaden i stort. Nästan 40 procent har endast en förgymnasial utbildning, motsvarande andel för de som har ett arbete är 8 procent.
• Andelen utrikes födda bland de långtidsarbetslösa har ökat. 2006 utgjorde utrikes födda en knapp tredjedel av de långtidsarbetslösa, 2021 hade det ökat till cirka två tredjedelar.

Unionens analys baseras på statistik från Arbetsförmedlingen.

Unionens konjunkturrapport

Unionens konjunkturrapport finns på Unionens webbplats.

I avsnittet om långtidsarbetslösheten finns tabeller och grafer över långtidsarbetslösheten i respektive län.

Långtidsarbetslöshet per län

Placering nivå	Län	Nivå sep-21 (% av arbetskraften)	Utv sedan feb-20 (%-enheter)	Utveckling (%)	Placering utveckling (%)
1	Södermanland	5,2	0,7	16%	9
2	Västmanland	4,8	0,9	23%	5
3	Skåne	4,7	0,5	12%	10
4	Gävleborg	4,6	0,4	10%	13
5	Kronoberg	4,5	0,4	10%	12
6	Blekinge	4,4	0,1	2%	18
7	Örebro	4,1	0,8	24%	4
8	Östergötland	4	0,2	5%	14
9	Västernorrland	3,8	0,0	0%	19
10	Stockholm	3,4	0,9	36%	2
11	Värmland	3,4	0,6	21%	8
12	Kalmar	3,3	-0,1	-3%	21
13	Uppsala	3,2	1,0	45%	1
14	Västra Götaland	3,2	0,6	23%	6
15	Dalarnas	3	0,6	25%	3
16	Jönköping	2,9	0,3	12%	11
17	Halland	2,8	0,5	22%	7
18	Gotland	2,2	0,1	5%	17
19	Norrbotten	2,2	0,0	0%	20
20	Västerbotten	2,1	0,1	5%	16
21	Jämtland	2	0,1	5%	15
Källa: Arbetsförmedlingen och Unionens egna beräkningar Not: Arbetslöshet uttrycks vanligtvis i procent, andel arbetslösa i förhållande till arbetskraften. En ökning från 2,0 procent till 3,0 procent av arbetskraften är en ökning på 50 procent och en ökning med 1,0 procentenheter.