Uppmärksammad kulturdokumentär utgjorde intrång

Kulturdokumentären sändes den 29 mars i år och handlade om en sångerska och skådespelerska, A, som gick bort 2016. I programmet medverkade A:s syster, vänner och tidigare kollegor och berättade om A:s karriär samt ett förhållande hon haft med en man, B. B nämndes inte vid namn i dokumentären men det framkom att han bland annat är dömd för att ha misshandlat och hotat A.

Granskningsnämndens bedömning

Granskningsnämnden konstaterar att det framgick att dokumentären utgick från personliga berättelser om A:s liv. Programmet innehöll intervjuer med A:s syster, vänner och tidigare kollegor som bland annat berättade om A:s karriär som sångerska och skådespelerska samt den misshandel som hon utsattes för av B under 1990-talet. Mot bakgrund av att dokumentären byggde på de tillfälligt medverkande personernas beskrivningar och betraktelser samt att utgångspunkten tydligt redovisades både inledningsvis och återkommande som en personlig – och därmed ensidig – redogörelse för A:s liv, anser nämnden att programmet inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Ett antal anmälare har anfört att programmet förmedlade bilden att B:s misshandel av A orsakade henne bestående skador som sedermera ledde till hennes död. Det ankommer inte på nämnden att göra en rättslig prövning av skuld eller en medicinsk bedömning av dödsorsaken och eventuella samband knutna till den. Den fråga som nämnden har att ta ställning till i ärendet är om framställningen i det aktuella programmet överensstämmer med de bestämmelser som gäller för sändningarna.

Nämnden anser att programmet kunde ge uppfattningen att det fanns en koppling mellan den misshandel B uppgavs utsätta A för och hennes bortgång, även om det inte uttryckligen påstods att det fanns ett sådant samband. Oavsett om programmet gav tittaren en uppfattning om ett samband eller inte, konstaterar nämnden att programmets skildring av hur B behandlat A och de konsekvenser det fick för henne var av klar intrångskaraktär. Beskrivningen av B:s agerande var dessutom en bärande del i dokumentären.

När det gäller frågan om identifiering konstaterar nämnden att B inte var namngiven i dokumentären och att det inte heller lämnades andra explicita uppgifter som typiskt sett kan bidra till att en identitet röjs. Nämnden anser dock att B var identifierbar för en vid krets av personer som redan kände till förhållandet mellan A och B.

Nämnden anser vidare att det finns ett betydande intresse av att förmedla berättelser om den problematik som dokumentären delvis behandlade. B har dock inte någon framskjuten ställning i samhället och det finns inte heller någon annan omständighet som gör att det uppkomna intrånget i B:s integritet var motiverat av ett oavvisligt allmänt intresse. Programmet strider därför mot bestämmelsen om respekt för privatlivet.

Vid frågor, kontakta
Enhetschef Maria Bergerlind Dierauer, 08-580 070 17