VA-priserna upp 3,8 procent – stora skillnader mellan kommunerna

– Det finns ett investeringsbehov i många kommuner för att underhålla systemen för vatten och avlopp. Organisationen Svensk Vatten konstaterar i en rapport att investeringsbehovet motsvarar en höjning på fyra procent per år. Trots det har priserna ökat med mer än tio procent i 38 kommuner, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen.

Vad konsumenten betalar för vattnet i kranen varierar kraftigt från kommun till kommun. Invånarna i Nordanstig har den dyraste årskostnaden för vatten och avlopp på 8 680 kronor. De betalar fem gånger mer än i invånarna i den billigaste kommunen, Solna, där kostnaden är drygt 1 640 kronor per år. Medelårskostnaden för landets kommuner är 4 880 kronor för en lägenhet i Nils Holgerssongruppens typhus.

Generellt är VA-kostnaden som högst i kust- och glesbygdskommuner som Strömstad, Tjörn, Norrtälje och Nordanstig, medan den är som lägst i tätbebyggda kommuner som Stockholm, Huddinge och Västerås. De fem kommuner som höjer mest i landet är Pajala, Alingsås, Sala, Vindeln och Gävle.

Prisutvecklingen varierar stort över landet och i vissa kommuner skiftar priset från år till år. Det kan innebära många hundralappars höjning från ett år till ett annat för konsumenterna.

– Vi måste komma bort från ryckigheten i prissättningen. Det behövs en förutsägbarhet från år till år och eventuella höjningar bör göras över tid. En vattenräkning som plötsligt skenar kan bli en rejäl smäll för den enskilda plånboken, säger Hans Dahlin.

Sedan 2015 har VA-priset ökat med 14,6 procent, medan den allmänna prisutvecklingen endast har legat på 6,6 procent. Årets rapport visar även att cirka en fjärdedel av kommunerna lämnat taxan oförändrad samt att 14 kommuner sänkt taxan.

Klimatförändringarna kommer att föra med sig både fler skyfall med översvämningar och fler fall av akut vattenbrist framöver. Det ställer stora krav på en modernisering och klimatanpassning av Sveriges VA-nät – vilket sannolikt kommer innebära höjda avgifter för hushållen framöver.

– Att VA-taxor ska täcka förbrukning, drift och underhåll är självklart. Och det är viktigt att VA-näten klimatanpassas. Men den stora frågan är hur kostnaderna för klimatanpassning av offentlig infrastruktur ska finansieras. Vi behöver en ordentlig diskussion om hur kostnaden för uppgraderingen av VA-systemen ska fördelas, säger Hans Dahlin.

Om undersökningen

Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.

Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Jämförelsen av VA-priserna i denna delrapport bygger på Svenskt Vattens taxestatistik för 2020.

För mer information, kontakta:

Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen, 070–076 3694

Thomas Folkesson, EKAN-gruppen, 070–556 02 58

Presskontakter:

Emma Casserlöv, pressekreterare HSB, 072–594 75 00, emma.casserlov@hsb.se

Sofia Zouagui, pressekreterare Hyresgästföreningen, 073–349 11 21, sofia.zouagui@hyresgastforeningen.se

Håkan Andersson, presschef Riksbyggen, 072–239 00 66, hakan.andersson@riksbyggen.se

Ulrika Lamberth, pressansvarig Sveriges Allmännytta, 08–406 55 25,
ulrika.lamberth@sverigesallmannytta.se

Kenny Fredman, presschef Bostadsrätterna, 0765–20 10 04, kenny.fredman@bostadsratterna.se