Akademiska sjukhuset

Vårdpersonal viktig målgrupp för studie om långtidscovid

Dela
Även patienter som insjuknar i mildare covid-19 infektion, kan få kvarstående besvär. En studie på Akademiska sjukhuset ska öka kunskapen om hur vanligt det är med långvariga symtom, med fokus på nedsatt lungfunktion samt påverkan på det dagliga livet och arbetsförmåga. En viktig målgrupp är vårdpersonal, en av de yrkesgrupper som har blivit hårt drabbade av covid-19.
I studien COMBAT post-covid ska forskare vid Akademiska undersöka hur vanligt det är med långvariga symtom efter mild covidinfektion.  Guihong Cai, yrkeshygieniker och disputerad forskare vid arbets- och miljömedicin, medverkar i studien. Foto: privat
I studien COMBAT post-covid ska forskare vid Akademiska undersöka hur vanligt det är med långvariga symtom efter mild covidinfektion. Guihong Cai, yrkeshygieniker och disputerad forskare vid arbets- och miljömedicin, medverkar i studien. Foto: privat

- Preliminära resultat från nästan 200 enkätsvar från vårdpersonal som insjuknat i mild covid-19 visar att drygt 50 procent har besvär ett år efter genomgången infektion. Det handlar främst om trötthet, lukt- och smakbortfall samt svårigheter med andning, minne och koncentration, säger Marta Kisiel, läkare och forskare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Hon leder studien COMBAT post-covid, som startade i april 2021 vid Akademiska sjukhuset och ska pågå fram till 2023. Forskningen sker i samarbete med specialistläkare Helena Janols vid infektionskliniken och professor Andrei Malinovschi vid den kliniska fysiologiska forskningsenheten.

Enligt Marta Kisiel saknas i nuläget kunskap om hur vanligt det är att personer med mild covid-19-infektion utvecklar långvariga symtom.

- Vårt främsta fokus är att kartlägga hur många som har långvariga symtom cirka ett år efter mildare covid-19-infektion jämfört med de patienter som haft en medelsvår sjukdom och varit inneliggande på sjukhuset. Studien fokuserar framförallt på problem med andningen/nedsatt lungfunktion, men även om det dagliga livet och arbetsförmågan påverkas. På sikt kan detta leda till att vi kan utveckla riktade rehabiliteringsinsatser för dessa individer, berättar Marta Kisiel.

I studien använder forskarna standardiserade lungfunktionstester såsom spirometri, men även en ny teknik som ursprungligen utvecklades vid Lunds universitet och som har införts på Akademiska av bland andra professor Magnus Svartengren, huvudledare för forskargruppen på arbets- och miljömedicin. Den nya diagnosmetoden, AIDA, är baserad på nanopartiklar som gör det möjligt att upptäcka förändringar i de finaste delarna i lungorna.

I studien kommer man fram till årsskiftet att inkludera personer som under 2020 har provtagits i tältet utanför infektionsmottagningen eller på akutmottagningen och fått diagnosen covid-19, men som inte vårdats inneliggande. Det handlar totalt om cirka 1500 individer varav nästan 450 är vårdpersonal på Akademiska sjukhuset. Denna grupp kommer att jämföras med patienter som vårdats inneliggande för medelsvår covid-19, men inte behövt intensivvård.

- Vi ser vårdpersonalen som en viktig grupp att undersöka. Dels för att det är en av de yrkesgrupper som har blivit hårt drabbade, dels för att de tillhör en av de personalgrupper som prioriterades för provtagningen alldeles från början av pandemin, säger Marta Kisiel och fortsätter:

- Just nu planerar vi in lungfunktionsundersökningar på de första deltagarna. Intresset har varit väldigt stort bland vårdpersonalen. Jag tror att många vill bidra till mer kunskap om livet efter covid-19.

För mer information/intervju, kontakta:
Marta Kisiel, läkare och forskare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 36 59, e-post: marta.kisiel@medsci.uu.se

FAKTA: Forskningsstudien COMBAT post-covid

  • Ett multidisciplinärt forskningsprojekt som syftar till att bättre förstå kvarstående symtom efter genomgången mild covid-19 infektion, vilka riskfaktorer som finns och i vilken omfattning dessa symtom påverkar det dagliga livet och arbetsförmåga.
  • Studien startade i april 2021 och beräknas pågå fram till 2023.
  • Omfattar cirka 1 500 personer (varav cirka 450 tillhör vårdpersonalen), samtliga har diagnostiserats medcovid-19 i provtagningstältet eller akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och haft en mild infektion.
  • Deltagarna får svara på en webbaserad enkät eller via en pappersenkät skickad till sin hemadress. De personer som upplever andningsbesvär ett år efter genomgången infektion kommer att erbjudas en utvidgad lungfunktionsundersökning.
  • De personer som har varit långtidssjukskrivna på grund av långvariga covid-19 relaterade besvär kommer även att erbjudas en intervju.

Nyckelord

Bilder

I studien COMBAT post-covid ska forskare vid Akademiska undersöka hur vanligt det är med långvariga symtom efter mild covidinfektion.  Guihong Cai, yrkeshygieniker och disputerad forskare vid arbets- och miljömedicin, medverkar i studien. Foto: privat
I studien COMBAT post-covid ska forskare vid Akademiska undersöka hur vanligt det är med långvariga symtom efter mild covidinfektion. Guihong Cai, yrkeshygieniker och disputerad forskare vid arbets- och miljömedicin, medverkar i studien. Foto: privat
Ladda ned bild
Marta Kisiel, läkare och forskare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: privat
Marta Kisiel, läkare och forskare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye