Akademiska sjukhuset

Vårdpersonal viktig målgrupp för studie om långtidscovid

Dela

Även patienter som insjuknar i mildare covid-19 infektion, kan få kvarstående besvär. En studie på Akademiska sjukhuset ska öka kunskapen om hur vanligt det är med långvariga symtom, med fokus på nedsatt lungfunktion samt påverkan på det dagliga livet och arbetsförmåga. En viktig målgrupp är vårdpersonal, en av de yrkesgrupper som har blivit hårt drabbade av covid-19.

I studien COMBAT post-covid ska forskare vid Akademiska undersöka hur vanligt det är med långvariga symtom efter mild covidinfektion.  Guihong Cai, yrkeshygieniker och disputerad forskare vid arbets- och miljömedicin, medverkar i studien. Foto: privat
I studien COMBAT post-covid ska forskare vid Akademiska undersöka hur vanligt det är med långvariga symtom efter mild covidinfektion. Guihong Cai, yrkeshygieniker och disputerad forskare vid arbets- och miljömedicin, medverkar i studien. Foto: privat

- Preliminära resultat från nästan 200 enkätsvar från vårdpersonal som insjuknat i mild covid-19 visar att drygt 50 procent har besvär ett år efter genomgången infektion. Det handlar främst om trötthet, lukt- och smakbortfall samt svårigheter med andning, minne och koncentration, säger Marta Kisiel, läkare och forskare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Hon leder studien COMBAT post-covid, som startade i april 2021 vid Akademiska sjukhuset och ska pågå fram till 2023. Forskningen sker i samarbete med specialistläkare Helena Janols vid infektionskliniken och professor Andrei Malinovschi vid den kliniska fysiologiska forskningsenheten.

Enligt Marta Kisiel saknas i nuläget kunskap om hur vanligt det är att personer med mild covid-19-infektion utvecklar långvariga symtom.

- Vårt främsta fokus är att kartlägga hur många som har långvariga symtom cirka ett år efter mildare covid-19-infektion jämfört med de patienter som haft en medelsvår sjukdom och varit inneliggande på sjukhuset. Studien fokuserar framförallt på problem med andningen/nedsatt lungfunktion, men även om det dagliga livet och arbetsförmågan påverkas. På sikt kan detta leda till att vi kan utveckla riktade rehabiliteringsinsatser för dessa individer, berättar Marta Kisiel.

I studien använder forskarna standardiserade lungfunktionstester såsom spirometri, men även en ny teknik som ursprungligen utvecklades vid Lunds universitet och som har införts på Akademiska av bland andra professor Magnus Svartengren, huvudledare för forskargruppen på arbets- och miljömedicin. Den nya diagnosmetoden, AIDA, är baserad på nanopartiklar som gör det möjligt att upptäcka förändringar i de finaste delarna i lungorna.

I studien kommer man fram till årsskiftet att inkludera personer som under 2020 har provtagits i tältet utanför infektionsmottagningen eller på akutmottagningen och fått diagnosen covid-19, men som inte vårdats inneliggande. Det handlar totalt om cirka 1500 individer varav nästan 450 är vårdpersonal på Akademiska sjukhuset. Denna grupp kommer att jämföras med patienter som vårdats inneliggande för medelsvår covid-19, men inte behövt intensivvård.

- Vi ser vårdpersonalen som en viktig grupp att undersöka. Dels för att det är en av de yrkesgrupper som har blivit hårt drabbade, dels för att de tillhör en av de personalgrupper som prioriterades för provtagningen alldeles från början av pandemin, säger Marta Kisiel och fortsätter:

- Just nu planerar vi in lungfunktionsundersökningar på de första deltagarna. Intresset har varit väldigt stort bland vårdpersonalen. Jag tror att många vill bidra till mer kunskap om livet efter covid-19.

För mer information/intervju, kontakta:
Marta Kisiel, läkare och forskare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 36 59, e-post: marta.kisiel@medsci.uu.se

FAKTA: Forskningsstudien COMBAT post-covid

  • Ett multidisciplinärt forskningsprojekt som syftar till att bättre förstå kvarstående symtom efter genomgången mild covid-19 infektion, vilka riskfaktorer som finns och i vilken omfattning dessa symtom påverkar det dagliga livet och arbetsförmåga.
  • Studien startade i april 2021 och beräknas pågå fram till 2023.
  • Omfattar cirka 1 500 personer (varav cirka 450 tillhör vårdpersonalen), samtliga har diagnostiserats medcovid-19 i provtagningstältet eller akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och haft en mild infektion.
  • Deltagarna får svara på en webbaserad enkät eller via en pappersenkät skickad till sin hemadress. De personer som upplever andningsbesvär ett år efter genomgången infektion kommer att erbjudas en utvidgad lungfunktionsundersökning.
  • De personer som har varit långtidssjukskrivna på grund av långvariga covid-19 relaterade besvär kommer även att erbjudas en intervju.

Nyckelord

Bilder

I studien COMBAT post-covid ska forskare vid Akademiska undersöka hur vanligt det är med långvariga symtom efter mild covidinfektion.  Guihong Cai, yrkeshygieniker och disputerad forskare vid arbets- och miljömedicin, medverkar i studien. Foto: privat
I studien COMBAT post-covid ska forskare vid Akademiska undersöka hur vanligt det är med långvariga symtom efter mild covidinfektion. Guihong Cai, yrkeshygieniker och disputerad forskare vid arbets- och miljömedicin, medverkar i studien. Foto: privat
Ladda ned bild
Marta Kisiel, läkare och forskare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: privat
Marta Kisiel, läkare och forskare inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer20.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som mäter proteinet tau, väntas inom kort kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Dessutom har förståelsen ökat för ärftlig, aggressiv sjukdom. Utvecklingen uppmärksammas med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

Medarbetardrivet förändringsarbete bidrar till en förbättrad arbetsmiljö inom sjukvården13.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.

Träningseffekter på lungvävnad fokus för KOL-studie7.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är känt att fysisk aktivitet har en positiv effekt på andningen vid KOL, men kunskap saknas om varför vissa med sjukdomen blir bättre än andra. Efter årsskiftet startar en studie i Uppsala och Lund, där patienterna ska träna under ledning av en fysioterapeut under tre månader och testas före och efter träningsperioden. Forskningen uppmärksammas i samband med internationella fysioterapidagen 8 september.

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer1.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören tagits bort. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum