Vem ska lägga våra golv i framtiden?
– Det är ett ganska frustrerande läge vi hamnat i, säger Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieskolor.
– Å ena sidan har vi många företag som vill och behöver anställa personer med yrkesutbildning, å andra sidan väljer bara var tredje elev ett yrkesprogram på gymnasiet. Här finns en växande matchningsproblematik som vi behöver göra något åt. Det handlar inte om att hindra människor från att läsa akademiska högskoleutbildningar, men Sverige behöver också beläggningsarbetare, plattsättare och ställningsbyggare, säger hon.
“Vi behöver göra mer – och slå hål på myter”
Vilka insatser är det då som behövs? Susanne Christenson pekar både på vikten av att utveckla yrkesprogrammen och att skapa bättre samverkan med näringsliv och branschorganisationer. Men kanske viktigast av allt: slå hål på myter och fördomar om yrkesutbildningar.
– En farhåga som många nog har är att man låser sig till ett specifikt yrke, säger Susanne Christenson. Hur många 16-åringar vet exakt vad de vill jobba med i framtiden? Men i verkligheten öppnar yrkesutbildningar ofta många dörrar. Du måste inte bli snickare för att du läser bygg- och anläggningsprogrammet, du kan lika gärna bli murare, stenmontör, gastekniker, golvläggare, järnvägstekniker eller betongarbetare.
– Här har vi som jobbar med yrkesutbildningar naturligtvis ett stort ansvar att berätta om våra utbildningar och vilka möjligheter de skapar. Att eleverna möts av moderna och ändamålsenliga undervisningslokaler är också viktigt, både för att skapa förutsättningar för bra undervisning och för att visa att vi verkligen satsar på yrkesutbildningar. De senaste åren har vi rustat upp flera skolor och moderniserat deras verkstäder, berättar Susanne Christenson.
Högskolebehörighetens vara eller icke vara
Den som läser ett yrkesprogram på gymnasiet idag kan välja till en högskoleförberedande inriktning, något många också gör. I fall högskolebehörigheten ska vara något som elever ska välja till eller välja bort har debatterats flitigt de senaste åren.
– En del menar att fler skulle välja ett yrkesprogram om högskolebehörigheten ingick i grundutbildningen, och att man aktivt fick välja bort den istället för tvärtom. Det ligger kanske något i det men jag tror att vi behöver tänka lite bredare. Faktum är att den högskolebehörighet som kan väljas till på yrkesprogrammen idag ger rätt begränsade möjligheter till högre studier, säger Susanne Christenson.
– En idé skulle kunna vara att göra en ännu tydligare indelning. Ett spår helt utan högskolebehörighet, med starkt fokus på jobb direkt efter examen, och ett spår med en utökad högskolebehörighet jämfört med idag, för personer som kanske vill utbilda sig till civilingenjörer i framtiden men samtidigt ha erfarenhet av att ha hållit i en hammare. På så vis skulle man kunna göra yrkesutbildningarna attraktiva för fler, säger hon.
Gemensamt ansvar
Ett nära samarbete med näringsliv och branschorganisationer är en förutsättning - de vet vilka kompetenser som behövs i framtiden. Denna samverkan kan utvecklas ytterligare, tror Susanne Christenson.
– Det finns nationella programråd och lokala programråd på varje skola. Detta är inte särskilt reglerat i dagsläget och ansvaret att få till de lokala programråden ligger helt på den enskilda skolan. Jag tror att det vore bra om man skapade en modell där både skola och bransch tog ett ansvar för att programråden genomförs på ett bra sätt, och kanske borde man ha ett gemensamt för hela orten där både gymnasieskola och vuxenutbildning ingår. Så att man jobbar tillsammans och mer sammanhållet med de här frågorna, säger hon.
– Vi kommer i närtid att genomföra en undersökning bland företag på orter där vi har yrkesutbildningar, för att ta reda på hur de skulle vilja att de lokala branschråden utvecklades. Att den lokala samverkan fungerar bra är en nyckel både för skolan och för de företag som behöver anställa, säger Susanne Christenson.
Yrkesutbildning – en bra investering för framtiden
Att se över utbildningarnas innehåll och modeller för samverkan är en bit på vägen, men Susanne Christenson betonar hur viktigt det är att få till en attitydförändring.
– Statistiken talar sitt tydliga språk, en yrkesutbildning på gymnasiet är en bra investering i den egna framtiden. Jag är övertygad om att vi kan jämna ut balansen mellan de teoretiska högskoleförberedande programmen och yrkesutbildningar, men det krävs att många drar sitt strå till stacken. Jag tror att alla är överens om att det vore väldigt dåligt för Sverige att sakna 300 000 yrkesutbildade om mindre än femton år. Vi måste börja prata om yrkesutbildningar som de framtidsutbildningar de är, säger hon.
Nyckelord
Kontakter
Susanne ChristensonUtbildningsdirektör AcadeMedias Praktiska Gymnasieområde
Tel:076 112 34 77susanne.christenson@academedia.seBilder
Länkar
Om
AcadeMedia driver för- och grundskolor, gymnasier och vuxenutbildning, med verksamhet i Sverige, Norge och Tyskland. Vår drivkraft är att bygga ett mer hållbart samhälle med utbildning och lärande som grund. Läs mer om oss och vår verksamhet på academedia.se.
Följ AcadeMedia
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från AcadeMedia
Välkommen till Gymnasie-SM i hotell, restaurang och servering10.4.2024 07:14:00 CEST | Pressmeddelande
Den 13-14 april går finalen i Gymnasie-SM i hotell, restaurang och servering av stapeln på Campus Södermalm i Stockholm. Internationella Hotell- och Restaurangskolan (IHR) är värdar för finalen som arrangeras av branschorganisationen Visita.
Richard Sjöberg blir ny kommunikationsdirektör på AcadeMedia8.4.2024 08:01:59 CEST | Pressmeddelande
Richard Sjöberg har utsetts till ny kommunikationsdirektör på AcadeMedia. Han tillträder den 15 april och kommer att ingå i koncernledningen.
Malmö får nytt gymnasiecampus i anrik textilfabrik4.4.2024 11:59:49 CEST | Pressmeddelande
AcadeMedia skapar ett nytt gymnasiecampus i en historisk miljö i centrala Malmö. Sommaren 2025 flyttar elever och lärare från Designgymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet och Rytmus Musikgymnasium in i Malmö Kreativa Campus i kvarteret Tuborg.
240 AcadeMediaskolor slipper onödigt papperskrångel3.4.2024 15:00:00 CEST | Nyheter
En ny digital lösning som utvecklats av AcadeMedia innebär att skolor kan digitalisera hundratusentals dokument per läsår. Det handlar till exempel om blanketter om allt ifrån specialkost och skoldatoravtal till policyer och medgivanden inför utflykter.
AI på schemat för elever i Västerås25.3.2024 07:14:00 CET | Pressmeddelande
Redan nästa läsår kan elever på flera av NTI Gymnasiets skolor välja att läsa kurser i artificiell intelligens (AI). Skolan i Västerås kommer att vara en av de första med erbjuda kurserna till sina elever. Enligt rektor Anders Tegerhult är intresset stort.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum