Universitetssjukhuset Örebro

Vilda björnar bidrar till att lösa gåtan bakom blodproppar

Dela
Varför får inte övervintrade björnar eller förlamade människor blodproppar? Det är en fråga som en internationell forskargrupp sökt svaret på i många år. Professor Ole Fröbert vid Universitetssjukhuset Örebro har initierat forskningen. ”Vi har gjort fynd där vi har sett att en minskning av ett nyckelprotein förhindrar bildandet av blodproppar”, berättar han.
Forskarna gjorde olika tester och tog bland annat blodprover från björnar både när de gått i ide och på sommaren. Foto: Ole Fröbert.
Forskarna gjorde olika tester och tog bland annat blodprover från björnar både när de gått i ide och på sommaren. Foto: Ole Fröbert.

Projektet med brunbjörnar är unikt. Det startade för 13 år sedan och forskargruppen har årligen tagit prover på olika björnar. Det hade tidigare aldrig gjorts forskning på vilda björnar och det faktum att de går i ide under sex månader. Det finns mycket att hämta från naturen kring kunskaper om människans biologi.

Resultaten som nyligen framkommit visar att ett blodplättsprotein som heter HSP47 minskar så mycket som 55 gånger när människa eller djur är stilla under en längre tid.

– Vår upptäckt att proteinet HSP47 reduceras dramatiskt kan leda till nya mediciner för att hjälpa de patienter som riskerar att drabbas av blodpropp, hjärtinfarkt och stroke, säger Ole Fröbert, professor och överläkare inom verksamhetsområde hjärt- lungmedicin och klinisk fysiologi vid Universitetssjukhuset Örebro.

Han poängterar att det var tack vare björnen som proteinets roll i proppbildning upptäcktes. Förhoppningen är att de nya kunskaperna bidrar till att läkemedelsföretagen vill ta fram nya läkemedel.

Proteinet HSP47 skyddar när björnen sover

– Våra fynd visar att proteinet HSP47 måste ha varit en evolutionär fördel hos både människor och djur. HSP47 finns i blodplättar, de klibbiga blodkroppar som utlöser en blodpropp. Vanligtvis är koagulering ett viktigt svar på en skada, för att förhindra blodförlust. Proteinet är en av de nödvändiga ingredienserna för att göra det möjligt för blodplättar att göra sitt jobb, säger han.

Forskarna hittade HSP47 i blodplättarna hos björnar, möss och människor. Låga nivåer av HSP47 verkar kunna skydda mot proppbildning oavsett art. Det finns fortfarande en del frågetecken kvar. En är att de inte vet varför HSP47 håller sig på en hög nivå när kroppen är i rörelse.

– Det skulle kunna vara så att de mekaniska krafterna som är involverade i rörelser faktiskt har en inverkan på genuttrycket, vilket dramatiskt ökar mängden HSP47 i blodplättarna.

Forskarna gjorde olika tester och tog bland annat blodprover från björnar både när de gått i ide och på sommaren. De jämförde också personer som var förlamade eller sängbundna med de som kan röra sig och gå.

– Det visade att frånvaron av rörelse var förknippad med att ha mycket mindre HSP47. Befintliga blodförtunnande läkemedel är förknippade med risk för blödning, som kan vara allvarlig. Men björnar får inte blödningar i idet och därför tror vi att våra fynd kan leda till utveckling av helt nya läkemedel med färre biverkningar, avslutar han.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Forskarna gjorde olika tester och tog bland annat blodprover från björnar både när de gått i ide och på sommaren. Foto: Ole Fröbert.
Forskarna gjorde olika tester och tog bland annat blodprover från björnar både när de gått i ide och på sommaren. Foto: Ole Fröbert.
Ladda ned bild
Ole Fröbert poängterar att det var tack vare björnen som proteinets roll i proppbildning upptäcktes. Foto: Ole Fröbert.
Ole Fröbert poängterar att det var tack vare björnen som proteinets roll i proppbildning upptäcktes. Foto: Ole Fröbert.
Ladda ned bild
Forskaren Ole Fröbert. Foto: Engedal Fotografi.
Forskaren Ole Fröbert. Foto: Engedal Fotografi.
Ladda ned bild

Om

Universitetssjukhuset Örebro
Universitetssjukhuset Örebro
Södra Grev Rosengatan
701 85 Örebro

http://www.regionorebrolan.se/uso

Det personliga universitetssjukhuset

Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Följ Universitetssjukhuset Örebro

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye