Visar Umeås klimatavtryck från konsumtionen

Olika livsstilars påverkan på klimatet lyfts allt oftare i klimatdebatten. För att få en bättre kunskap om läget i Umeå genomförde klimatprojektet Den koldioxidsnåla platsen under våren 2018 en undersökning av konsumtionsvanorna i Umeå. Svaren i undersökningen har sedan legat till grund för en beräkning av de klimatutsläpp konsumtionen orsakar.

– Det här ger oss en bra bild av nuläget och en möjlighet att följa utvecklingen över tid. Beräkningarna kan också fungera som underlag för att identifiera de områden där vi som kommun, men också andra samhällsaktörer i Umeå, kan göra insatser för att minska vår konsumtions klimatpåverkan, säger Andreas Sjögren (S), ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Intresset för undersökningen och klimatberäkningarna är stort från andra kommuner enligt Anna Gemzell, projektledare för klimatprojektet Den koldioxidsnåla platsen, som står bakom beräkningarna.

– Vad vi vet är vi först i landet att göra just den här typen av klimatberäkning.

Minskningar är möjliga

Beräkningarna har gjorts av Stockholm Environment Institute (SEI). I sin rapport har SEI identifierat ett antal fokusområden med höga utsläpp där åtgärder kan göra stor skillnad. (Se Fakta)

– En förändrad konsumtion på de här områdena skulle minska Umeåbornas klimatavtryck kraftigt. Kommunen har visserligen begränsad rådighet att direkt påverka en stor del av hushållens konsumtion, men kommunen har en viktig roll i att skapa bättre förutsättningar för hushållen att konsumera mer hållbart, säger Katarina Axelsson, forskare vid Stockholm Environment Institute.

Katarina Axelsson har lett SEI:s arbete med att beräkna klimatpåverkan från de konsumtionsvanor deltagarna i undersökningen har uppgett. Parallellt med beräkningarna har SEI även utvecklat ett verktyg som gör det möjligt för Umeå kommun att upprepa undersökningen längre fram och göra beräkningar på egen hand.

– Genom den här konsumtionsvaneundersökningen har Umeå kommun påbörjat ett ambitiöst arbete för att bättre förstå Umeåbornas konsumtionsvanor och få ett bättre underlag för beslut om styrmedel och åtgärder som behövs för att stimulera Umeåborna till mer hållbara konsumtionsmönster, säger Katarina Axelsson, forskare vid SEI.

Bidrar med ny kunskap

Anna Gemzell från klimatprojektet Den koldioxidsnåla platsen, som står bakom klimatberäkningen av konsumtionsvanorna, poängterar att syftet med undersökningen inte är att jämföra med resten av landet, utan att bygga upp ny kunskap om hur konsumtionen i Umeå påverkar ett globalt problem.

– Undersökningen ger oss intressant kunskap om förutsättningarna här i Umeå. Till exempel ser vi att unga äter mer växtbaserad kost jämfört med äldre som äter mer kött. Det ger hopp inför framtiden, säger hon.

– Nästa steg för oss blir att åskådliggöra resultaten på ett enkelt och intresseväckande sätt så att kunskaperna om det lokala klimatavtrycket blir tillgängliga för fler människor. Under våren 2019 lanserar vi en visualisering av resultaten och vår förhoppning är att ett sådant verktyg ska stimulera Umeåborna att förändra sina konsumtionsvanor.

Fakta

Metod

Klimatberäkningarna baseras på en enkätundersökning med svar från totalt 1 475 personer i åldrarna 20–84 år. Ett urval av 4 004 statistiskt representativa personer bjöds in att besvara enkäten.

Till skillnad från nationella beräkningar som baseras på ekonomiska siffror från den faktiska konsumtionen, grundar sig Umeås beräkningar på deltagarnas skattningar av deras konsumtion. I skattningar finns alltid risk för både under- och överskattningar, vilket gör det svårt att jämföra Umeås siffror med de nationella.

Konsumtionsvanorna har beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från ett stort antal olika datakällor. De flesta emissionsfaktorerna som används i beräkningen är baserade på så kallad input/output-metodik, men i en del fall har så kallad livscykelanalys använts.

Fokusområden

Rapporten som Stockholm Environment Institute har tagit fram identifierar ett antal fokusområden med hög klimatpåverkan som är prioriterade att adressera: 

Resande > flygresande och bilanvändning
Livsmedel > kött och mejeriprodukter samt matsvinn
Boende > energianvändning
Kläder och prylar > möbler och kläder

Ladda ner rapporten på www.umea.se/konsumtionsvanor

Rapporten är skriven av Katarina Axelsson, Fedra Vanhuyse och Elena Dawkins vid Stockholm Environment Institute, på uppdrag av klimatprojektet Den koldioxidsnåla platsen, Umeå kommun.

Om Den koldioxidsnåla platsen

Den koldioxidsnåla platsen är ett klimatprojekt som ska göra det enklare för Umeås invånare att göra hållbara val i vardagen och minska sin klimatpåverkan från resor, boende och inköp. Projektet finansieras bland annat av Europeiska regionala utvecklingsfonden och är ett samarbetsprojekt med Umeå universitet.

Mer om Den koldioxidsnåla platsen www.umea.se/CO2platsen

Kontakt

Andreas Sjögren (S), ordförande miljö- och hälsoskyddsnämnden
070-330 53 68, andreas.sjogren@umea.se

Anna Gemzell, projektledare, Den koldioxidsnåla platsen
090-16 16 96, 070-381 80 41, anna.gemzell@umea.se

Katarina Axelsson, forskare, Stockholm Environment Institute
073-707 85 77, katarina.axelsson@sei.org

Ebba Sundström, ansvarig för konsumtionsvaneundersökningen och klimatberäkningen
090-16 49 65, ebba.sundstrom@umea.se