Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF fördelade i somras totalt 48 miljoner kronor i statsbidrag till 17 organisationer för att hjälpa människor i socialt särskilt utsatta situationer under pandemin. - Bidraget var avgörande, det har verkligen gjort skillnad. Vi har lyckats hålla igång verksamheten fullt ut, trots att vi sedan mars 2020 fått en 40-procentig ökad tillströmning av hemlösa, säger Björn O. Anderberg, ordförande för föreningen Frihamnen som driver Hemlösas Hus i Helsingborg. I fem filmer kan MUCF nu visa exempel på hur statsbidraget användes och vilken nytta det gjorde. I maj presenterade kultur- och demokratiminister Amanda Lind och vice statsminister Isabella Lövin en satsning från regeringen på organisationer som arbetar med att nå och stödja människor i särskilt utsatta situationer under coronapandemin, exempelvis hemlösa. - I den här krisen är det avgörande att de som riskerar att falla igenom samhällets skyddsnät eller som redan lever i utsatthet, fo

Fyra av tio unga har någon gång utsatts för ovälkomna sexuella handlingar. Sex procent uppger att de utsatts för sexuellt våld eller utnyttjande under det senaste halvåret. 60 procent av tjejerna och 18 procent av killarna har utsatts för sexuella trakasserier en eller flera gånger. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. ̶- Många unga vittnar om att de inte vågar säga ifrån eller anmäla sexuella trakasserier eller övergrepp i skolmiljön. Det är alarmerande, säger generaldirektör Lena Nyberg. Rapporten "Det blir ju bara värre om jag berättar…Ungas erfarenheter av sexuella trakasserier i utbildningsmiljö” presenteras i dag, den 3 december, på de digitala ”MUCF-dagarna 2020”. Den bygger på resultat från myndighetens ungdomsenkät och djupintervjuer med unga i åldern 14-30 och den är en del av myndighetens uppföljning av de ungdomspolitiska målen. Känner inte till sina rättigheter Utbildningsmiljöer i Sverige är långt ifrån fredade zoner trots

Unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar (uvas) riskerar att hamna i utanförskap en stor del av sitt ungdomsliv. Unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohälsa, sjukdom eller en funktionsnedsättning löper störst risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden. Två av tre unga med psykisk ohälsa har fortfarande inte ett arbete vid 29 års ålder. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar" presenteras i dag, den 2 december, på de digitala "MUCF-dagarna 2020". Temat för dagen är "Unga utanför arbetsmarknaden" och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark inledningstalar och ger regeringens syn på unga och utanförskap. I Sverige finns närmare 150 000 unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar. MUCF-rapporten följer unga personers etableringsprocesser över tid från år 2004. Ungefär 70 000 unga som då stod utanför stu

Hat och hot mot företrädare för det civila samhället är i fokus på digitala ”MUCF-dagarna 2020” i dag, den 1 december. - Den som är aktiv i den offentliga debatten i dag kan förvänta sig att ta emot hot och hat över olika sociala forum. Det påverkar vem som vill engagera sig i den allmänna debatten och politiken och i värsta fall även beslutsfattandet i sig, säger Carl Heath, som deltar på MUCF-dagarna. I september överlämnade han betänkandet om det demokratiska samtalet i en digital tid till regeringen. I augusti 2018 utsåg regeringen Carl Heath, utbildningsdirektör vid forskningsinstitutet RISE, som särskild utredare för att värna det demokratiska samtalet. Utredningen skulle i samverkan med relevanta aktörer arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat. I september i år överlämnades betänkandet ”Det demokratiska samtalet i en digital tid Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat” till rege

I dag, 30 november, inleder Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor den digitala konferensen ”MUCF-dagarna 2020”. I fokus under den första dagen är EU:s ungdomsmål och EU:s ungdomsstrategi som tagits fram av unga runt om i Europa. - Vi lyfter behovet om att prata om EU, vi tar de strategiska dokumenten och visar konkret hur de kan användas i kommuner och regioner, säger Ellen Gosdoum, chef för internationellt samarbete på MUCF. MUCF har i år fått ställa in den årliga rikskonferensen i Stockholm på grund av coronapandemin. I stället satsar myndigheten på en helt digital konferens som samordnas och sänds från myndighetens studio i Växjö. Under fyra dagar lyfts frågor kring EU:s ungdomspolitik, hot och hat mot civilsamhällets företrädare, unga utanför arbetsmarknaden och ungas utsatthet. - EU:s ungdomsstrategi är ett dokument som kan hjälpa oss att se de frågor vi arbetar med i ett större perspektiv. Strategin är antagen av alla EU:s medlemsstater och är också godkänd av ministe

Under fyra dagar, 30 november till 3 december, arrangeras digitala ”MUCF-dagarna 2020”. I fokus är EU:s ungdomspolitik, hot och hat mot civilsamhällets företrädare, unga utanför arbetsmarknaden och ungas utsatthet. Dessutom presenterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en ny rapport om ungas upplevelser av sexuella trakasserier i skolans värld. Bland de som bidrar med kunskap under dagarna är EU-minister Hans Dahlgren och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, brukar varje år arrangera en rikskonferens i Stockholm i november för cirka 800 deltagare. På grund av coronapandemin har den i år fått ställas in. I stället satsar MUCF på en helt digital konferens som samordnas och sänds från myndighetens studio i Växjö. - Vi vet att frågor som rör unga och civilsamhället är viktigare än någonsin och det finns ett stort behov av att utbyta kunskaper och frågeställningar. Därför väljer MUCF att inte ställa in utan ocks

Utbrottet av coronavirussjukdom (covid-19) slår hårt även mot civilsamhällets organisationer och projekt. Många planerade aktiviteter kan inte genomföras och flera organisationer är oroliga för sin ekonomi och överlevnad. - Civilsamhället är nu viktigare än någonsin. Vi gör allt vi kan för att stödja dess organisationer och hjälpa till att skapa goda förutsättningar för dem att hantera problem som kan uppstå på grund av pandemin, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Det stora flyktingmottagandet 2015 visade på civilsamhällets nyckelroll i samhället, då både etablerade organisationer och nya initiativ mobiliserade människors engagemang. Nu märks samma utveckling. Varje dag ser vi prov på hur civilsamhället ställer upp för att möta de behov som uppstår, till exempel initiativ i sociala medier för att hjälpa riskgrupper med vardagsärenden och ideella krafter som sprider information på olika språk och till grupper som inte är så del

36 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 13,7 miljoner kronor (1 302 809 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmen Erasmus+ och Europeiska Solidaritetskåren som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. Efter årets andra ansökningsrunda som påbörjades den 30 april beviljar MUCF nu 21 projekt inom Erasmus+ och fördelar cirka 6,2 miljoner svenska kronor (587 407 euro) till organisationer i bland annat Göteborg, Växjö och Stockholm. Totalt inkom 66 projektansökningar inom programmet. - Flera av projekten handlar om att främja ungdomars känsla av europeiskt medborgarskap. Andra vanliga teman är ungdomars anställningsbarhet samt att stärka ungdomars intresse och kunskap gällande entreprenörskap. Det är roligt att se att det finns ett sådant engagemang hos våra ansökare, säger Ellen Gosdoum chef på avdelningen för internationellt samarbete. Inom Europeiska Solidaritetskåren beviljar MUCF fe