Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

Inför det nyvalda Europaparlamentets första plenarsammanträde uppmanar över 80 människorättsorganisationer och humanitära organisationer Europeiska unionen att inta en fast hållning för att upprätthålla asylrätten och rättsstatens principer.

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för

Trots att det har gått 15 år sedan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige, är levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning fortfarande generellt sämre än för den övriga befolkningen. Utbildningsnivåerna är lägre, arbetslösheten är högre, den ekonomiska utsattheten är större och den fysiska och psykiska hälsan är sämre. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inför granskningen av hur Sverige efterlever konventionen. –Vi ser en generell negativ utveckling på vissa områden, men vi ser också en brist på framsteg och särskilda utmaningar för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, exempelvis ungdomar, kvinnor, äldre, och migranter. Personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder utsätts fortfarande för allvarliga rättighetskränkningar som innefattar våld och tvång, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institut

Utökade befogenheter för polisen att kroppsvisitera och genomsöka fordon utan brottsmisstanke ökar risken för kränkningar av den personliga integriteten och diskriminerande etnisk profilering. Det menar Civil Rights Defenders och pekar samtidigt på regeringens skyldighet att garantera rättssäkerheten och likabehandling. Igår överlämnades utredningen om visitationszoner till regeringen och nu riktas kritik mot flera av förslagen. – Förslagen i utredningen stillar inte vår oro för att visitationszoner kommer att vara integritetskränkande och leda till diskriminering. Vi vet att polisen använder sig av diskriminerande kontroller, och förslaget om visitationszoner bör inte genomföras innan vi har en diskrimineringslag på plats som också omfattar diskriminerande åtgärder av polis, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.

Idag publicerar Institutet för mänskliga rättigheter sin nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”. Rapporten visar att en majoritet av de som svarat i vår undersökning upplever sig känna till sina mänskliga rättigheter även om kännedomen om specifika rättigheter och konventioner är betydligt lägre och varierar. Samtidigt upplever endast en minoritet av de som svarat att det inte finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige idag. Det är första gången som Institutet för mänskliga rättigheter släpper en rapport om människors kännedom om mänskliga rättigheter i Sverige. Rapporten bygger till stora delar på en webbenkät som genomfördes hösten 2022 för att undersöka människors kännedom om mänskliga rättigheter, deras upplevelse av möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter samt om det finns mänskliga rättigheter som upplevs vara hotade i Sverige idag. Under våren 2023 kompletterades undersökningen med ytterligare en webbenkät med s

Högsta domstolen, HD, har avslagit DO:s överklagande för den man som nekades en flygresa med flygbolaget Braathens Regional Aviation. Enligt HD har bolaget nu gjort ett sådant medgivande av diskriminering som gör att en prövning av frågan inte är nödvändig. Samtidigt skriver domstolen i ett mycket ovanligt tillägg att de frågeställningar som är aktuella i målet är av sådant slag att de bör hanteras av lagstiftaren.

Barnets rättigheter rör hela barnets liv, från rätten att leka, vila och utvecklas till rätten till delaktighet och inflytande samt att skyddas från övergrepp och diskriminering. När barnkonventionen nu har beslutats bli svensk lag aktualiseras detta. Med lekfullhet och konkreta exempel vill Fanny Davidsson sätta barnens rättigheter i fokus på Sveriges förskolor.

Nu drar mänskliga rättighetsdagarna igång på Malmö Live och Diakonia finns självklart på plats. Kom till vårt seminarium om att det är människor på flykt som behöver andrum och inte vi, och hör människorättskämpen från Kambodja berätta om krympande yttrandefrihet och politisk utrymme. I vår monter kan du dessutom uppleva ett flyktingläger genom VR-glasögon.