Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Regeringen har gett Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att ta fram förslag på hur den nya HTA-förordningen kan införas så effektivt som möjligt. Förordningen syftar till att på EU-nivå effektivisera och samordna utvärdering av medicinsk teknik, det vill säga läkemedel och medicintekniska produkter. För en mer jämlik tillgång till behandling för europeiska patienter och snabbare tillgång till läkemedel och medicinteknik i hälso- och sjukvården.

Läkemedelsverket har fått regeringens uppdrag att, nationellt och på EU-nivå, samordna genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik.

Enligt socialstyrelsens nya rekommendationerna ska hälso- och sjukvården erbjuda stöd till personer som dricker tio standardglas eller mer per vecka, eller fyra standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. Ephi har pratat med epidemiologen Måns Rosén som ifrågasätter Socialstyrelsens bedömning efter att ha granskat forskningen som ligger till grund för råden.

Skolan, sjukvården, polisen och andra som förebygger och bekämpar könsstympning av flickor och kvinnor behöver samordna sitt arbete bättre. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i en ny rapport.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter tagit fram ett förslag till en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som nu överlämnas till regeringen. Den ska fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området de kommande tio åren, och stärka arbetet för en god psykisk hälsa i befolkningen.

Under våren 2023 har Funktionsrätt Sverige ett särskilt fokus på lagstiftningsfrågor som står högt på agendan i samband med det svenska ordförandeskapet i EU. Just nu laddar vi upp för en heldagskonferens om aktuella EU-frågor den 31 mars! I det här nyhetsbrevet kan du också läsa om vår nya patientföreträdarutbildning och om projektet Funktionsrättsbyrån, som nu har varit igång med öppen rådgivning i ett års tid.

Rättsmedicinalverket (RMV) har kartlagt det rådande kunskapsläget avseende abusive head trauma (AHT) i en kunskapsöversikt. En slutsats i denna översikt är att det vetenskapliga underlaget är fortsatt otillräckligt för att bedöma den diagnostiska träffsäkerheten av den så kallade triaden för att identifiera skakvåld. Samtidigt indikerar översikten att triaden i vissa fall orsakas av skakvåld.

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Stöd för att komma i gång och att fortsätta, och möjlighet att själv se sina framsteg. Det är några framgångsfaktorer för att öka fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning, visar forskning.

Att det finns en vetenskaplig grund för metoder som används inom vården är viktigt. Inte minst för att vården ska vara patientsäker, men också kostnadseffektiv. Region Örebro län var först i landet med att inrätta en oberoende och verksamhetsnära enhet som arbetar för detta. I år fyller Camtö 20 år och firar med en evidenskonferens på fredag den 5 april.

Regeringen har utsett Lisa Sennerby Forsse, förre detta rektor på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, till ordförande för det nya Rådet för evidensbaserad miljöanalys på Formas. Utöver ordförande har regeringen även utsett rådets första ledamöter.

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har i dag medgivit att ett åtal för grov misshandel ska ogillas. Ärendet rör en man som tidigare dömts i hovrätten för att ha utsatt sin dotter för yttre våld.

Trots att personer med svårbehandlad epilepsi kan slippa anfall erbjuds allt färre operation. Frågan uppmärksammas av forskare knutna till Akademiska sjukhuset i Uppsala inför nordiska epilepsidagen den 3 september. I Sverige har ungefär 60 000 personer epilepsi, varav 10 000 barn. Ungefär var tredje patient med epilepsi svarar inte på läkemedel och har återkommande anfall trots behandling med antiepileptika. Dessa personer upplever ofta sin sjukdom som mycket handikappande och socialt begränsande. De vet aldrig när nästa anfall kommer och tvingas anpassa sitt liv därefter. Härom året gjordes en studie vid Akademiska sjukhuset och Östersunds sjukhus på totalt 250 patienter i 18-60 årsåldern. Forskarna fann att 15 av 48 patienter, som var potentiella kandidater för kirurgi, inte hade erbjudits sådan. I denna grupp var personer med kognitiv störning överrepresenterade. Färre i den gruppen hade remitterats till en neurolog och undersökts med EEG, datortomografi/CT och magnetkamera. – Kiru

Smärtpatienter som fått rehabilitering av ett multiprofessionellt team av läkare, psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut mår bättre och kommer snabbare tillbaka i arbete. Det visar en satsning vid Smärtkliniken på Akademiska sjukhuset. Inom ramen för den statliga rehabiliteringsgarantin har man sedan 2008 behandlat drygt 300 patienter, dubbelt så många som tidigare.

– Kunskapen om folksjukdomen smärta måste bli bättre. Vi behöver höja kompetensen på smärtområdet i hela landet och bygga upp en vård på lika villkor oavsett var man bor. Därför är det utomordentligt intressant att se att Akademiska sjukhuset har kommit så långt i sitt arbete och byggt upp en bred verksamhet med spetskompetens på smärtcentrum. Det säger Kenneth Johansson, ordförande i riksdagens socialutskott, som på tisdagskvällen besökte smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han tycker att det var värdefullt att socialutskottet fick möjlighet att lära sig mer om smärtfrågor och diskutera dem med specialisterna från smärtcentrum. – Vi fick med oss många goda idéer och förslag om förbättringar som vi tar med oss in i vårt fortsatta arbete, säger Kenneth Johansson. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker sjukvård i Sverige i dag. Mer än 20 procent av Sveriges befolkning har långvariga smärtproblem och mellan fem och tio procent har svårigheter i sitt daglig

Tisdag 18 december besöker riksdagens socialutskott smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. – Smärta är ett stort problem för såväl enskilda som för samhället, och vi vill visa hur vi arbetar med dessa frågor, säger Torsten Gordh, verksamhetschef vid smärtcentrum. Besöket inleds med information om smärtcentrum och Akademiska sjukhuset. Förutom representanter för smärtcentrum deltar neurodivisionens chef Brita Winsa och biträdande sjukhusdirektör Björn Ragnarsson. Efter presentationen blir det tid för frågor och diskussion. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker sjukvård i Sverige i dag. Mer än 20 procent av Sveriges befolkning har långvariga smärtproblem och mellan fem och tio procent har svårigheter i sitt dagliga liv på grund av smärtan. Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, är samhällets totala kostnad för långvarig smärta 87 miljarder kronor per år. Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset kan erbjuda ett brett specialist

Nu börjar smärtforskarna förstå varför vissa personer får långsvarig smärta efter en skada eller operation, trots att andra med exakt likadana skador läker utan problem. – Tidigare har man varit mer inriktad på att det är sociala och psykologiska faktorer som spelar in, men nu ser vi att det finns genetiska förklaringar till att människor är olika känsliga för att utveckla långvarig smärta, säger Torsten Gordh, professor och verksamhetschef för smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. På onsdag 25 april presenterar han aktuell smärtforskning vid ett regionmöte för alla yrkesgrupper som arbetar med patienter med komplicerade smärtproblem i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker sjukvård i Sverige i dag. En fjärdedel av Sveriges befolkning har svårigheter i sitt dagliga liv på grund av smärtan och kostnaden för det svenska samhället är drygt 87 miljarder per år, enligt uträkningar från Statens beredning för medicinsk utvärdering