Sjöpung testas som substrat i biogasproduktion

Konceptet att odla sjöpung bygger på samma teknik som när musslor odlas. Rätt hanterat går det att få den snabbväxande organismen att växa på odlingsband nedsänkta i havet. Sjöpungen får sin näring genom att filtrera stora mängder vatten från plankton och bakterier.

Förutom att rena havet och motverka övergödning, kan alltså organismen även göra nytta efter sin livstid – som förnybart biobränsle. Konceptet har utvecklats av Fredrik Norén, grundare till företaget Marin Biogas med säte i Lysekil.

- Idén fick jag 2009 när avfallsbolaget RAMBO i Uddevalla sökte efter mer substrat till en planerad samrötningsanläggning. Jag insåg att en storskalig odling av sjöpung för biogasproduktion också skulle kunna göra havet renare, säger Fredrik Norén.

Sjöpungar föds som larver. Larverna letar upp en plats på sjöbotten att förankra sig på, och utvecklar där sin säckliknande form. I sin utvecklade form saknar sjöpungen hjärna och ryggrad, och känner därmed inget obehag eller smärta när den skördas.

- Innovationsprojekt är alltid intressanta för E.ON, och generellt behövs det också nya substrat för rötning när det gäller biogasproduktion. Det som återstår att se är om det här är en verksamhet som det går att få lönsamhet i, säger Ola Hall, affärsutvecklare på E.ON Gas.

- Det är viktigt att de näringsämnen som sjöpungen tar upp ur havet kan spridas med biogödseln som kommer ut efter rötningen. Biogödseln i Falkenberg är idag certifierad enligt SPCR-120 och sjöpung måste därför godkännas som substrat av SPCR, förklarar Ola.

Det är också dessa och många andra frågor som ska besvaras genom den förstudie som beräknas ta tre år, och som nu fått finansiellt bidrag.

Förutom E.ON är även IVL Svenska Miljöinstitutet, Scanfjord och Engage Technology Ventures, involverade i projektet. IVL ansvarar för forsknings- och utvärderingsaktiviteter. Scanfjord odlar och skördar sjöpungen. Och Engage Technology Ventures bidrar med att utveckla planer för en europeisk expansion av verksamheten.