Tillfälligt buffertlager på Barsebäck för en säker och effektiv rivning

- Domstolens beslut är naturligtvis glädjande och innebär att vi nu kan ta nästa steg i processen med att riva byggnaden, säger Åsa Carlson, operativ chef på E.ON Kärnkraft Sverige.

Rivning av kärnkraftverk görs inifrån och ut för att avlägsna de mest radioaktiva delarna först, vilket är de delar som nu finns i reaktortanken. Dessa delar ska sedan transporteras till kärnkraftsindustrins nationella bergförvar SFR (Slutförvaret för låg och medelaktivt kärnavfall) intill Forsmarks kärnkraftverk.

SFR finns redan idag, men behöver byggas ut och beräknas stå klart 2023. Dessutom behövs en särskild transportbehållare som beräknas vara framtagen 2019.

- Genom att ta ut reaktordelarna redan nu, kan vi göra rivningen säkrare, effektivare och snabbare. De internationella specialistföretag som kan ta ut reaktordelarna är tillgängliga de närmaste åren, men kommer snart att vara upptagna med andra rivningsprojekt, främst i Tyskland, förklarar Åsa Carlson.

Buffertlagret behövs endast fram till att reaktordelarna har transporterats till SFR. Någon risk för att lagret blir permanent finns inte, då en sådan lösning inte har något stöd i lagstiftningen.

- Vi har ansökt om ett permanent bygglov eftersom ett tillfälligt bygglov endast gäller i fem år. För ett projekt som beräknas ta 15 år och kosta 4 miljarder, behövs det stabila förutsättningar. När reaktordelarna är borttransporterade, kommer lagret att rivas tillsammans med övriga byggnader, betonar Åsa Carlson.

Rivningsprojektet beräknas att vara helt avslutat 2030. Redan nu finns det många idéer på vad marken ska användas till när anläggningen väl är borta. Där kan markägaren E.ON inte avge några löften idag.

- Av den enkla anledningen att det idag inte finns några riktlinjer för vad som krävs för att marken ska bli friklassad från att vara ett kärntekniskt område, säger Åsa Carlson.

- Så länge Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) inte fastställt dessa riktlinjer, kan vi heller inte besluta något om markens framtida användning. Det saknas inte idéer. Vi har tagit till oss dessa, men kan i nuläget inte avge några löften, avslutar Åsa Carlson.

FAKTA OM RIVNINGEN

• Rivning av kärnkraftverk görs inifrån och ut för att avlägsna de mest radioaktiva delarna först.
• När allt radioaktivt material avlägsnats kan anläggningen friklassas. Byggnaderna rivs därefter på konventionellt sätt.
• Bränslet är det mest radioaktiva. Det sista bränslet lämnade Barsebäck 2006.
• Genom att ta hand om de kvarvarande mest radioaktiva delarna - reaktorernas interna delar - kan rivningen göras säkrare, effektivare och snabbare.
• För att göra detta krävs ett bygglov för att tillfälligt kunna uppföra ett buffertlager på anläggningen för de interna delarna. De interna delarna kommer att transporteras till kärnkraftsindustrins nationella bergförvar SFR intill Forsmarks kärnkraftverk.  SFR kommer byggas ut för detta ändamål och vara i driftklart ca 2023.
• Att segmentera interna delar görs enligt beprövade metoder och har gjorts vid flera tillfällen i Sverige, senast i Forsmark och Oskarhamn. Forsmark har dessutom ett likadant buffertlager som E.ON och BKAB önskar uppföra.
• För att kunna transportera de interna delarna från Barsebäck behövs en särskild transportbehållare som finns framme 2019.
• Buffertlagret kommer rivas samtidigt med att övriga byggnader på kraftverkstomten rivs och avlägsnas.
• Buffertlagret behövs på kraftverkstomten från ca 2015 till ca 2028, då det kommer rivas samtidigt med övriga byggnationer. Därmed är inte det inte möjligt att ansöka om ett tillfälligt bygglov för buffertlagret eftersom sådant endast kan medges för högst 5 år med möjlighet till maximalt 5 års förlängning.