Ny konjunkturrapport: Fortsatt kraftlös världskonjunktur

– Just nu finns det inga tecken på att den svaga produktivitetsutveckling som kännetecknat flertalet ekonomier det senaste decenniet håller på att brytas, svag produktivitetstillväxt hämmar i sin tur vinst- och investeringstillväxten. Det betyder att man måste förlita sig å en konsumtionsdriven expansion driven av extremt låga räntor, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Industriarbetsgivarna och fortsätter:

– I grunden saknas det förutsättningar för en betydande acceleration av världsekonomin så länge trenden mot svagare underliggande tillväxtpotential består.

Detta tvingar både Riksbanken och den Europeiska centralbanken att fortsätta med sin krispolitik med rekordlåga räntor och extraordinära åtgärder i form av stora obligationsköp.

– Det är självfallet så att den tilltagande internationella konkurrensen kraftigt begränsar centralbankernas möjligheter att styra inflationen mot målet genom att påverka inhemska ekonomiska förhållanden, säger Mats Kinnwall.

– Löner och priser sätts i ökande utsträckning på globala marknader där faktorer som inhemsk resursanvändning blir allt mindre relevanta. Centralbankerna är alltmer utlämnade till globala råvaruprissvängningar. Följden blir att den nationella penningpolitiken i allt högre grad fokuserar på att styra valutakurserna, understryker Kinnwall.

Svensk tillväxt mattas av 2018

Sverige är ett av de industriländer som sticker ut med högst tillväxt, men det mesta tyder dock på att tillväxtgapet till övriga länder gradvis kommer att slutas.

I sin konjunkturrapport gör Industriarbetsgivarna bedömningen att Sveriges BNP växer med cirka 2,5 procent under 2017 för att dämpas till knappt två procent 2018. Man räknar också med att den svenska arbetslösheten kommer att falla endast marginellt från dagens nivåer de kommande åren och att den planar ut strax under sju procent.

Industriproduktionen har tagit fart efter en kraftig inbromsning under 2016. Även tjänsteproduktionen och byggandet har utvecklats starkt under årets första månader, men den privata konsumtionen är något svalare. Industriarbetsgivarna gör bedömningen att den privata konsumtionen växer i en årstakt av drygt två procent 2017 till 2018.

– Den extremt lätta penningpolitiken under flera år har skapat mycket kraftig tillväxt i hemmaekonomin, i synnerhet i byggsektorn och på fastighetsmarknaden. Trots minusränta i flera år i ett läge där konjunkturen går starkt har dock inte Riksbanken lyckats få upp inflationen till målet. Mot den bakgrunden måste man fråga sig om epoken med centralbanker som bedriver penningpolitik baserad på inhemska faktorer har nått vägs ände, avslutar Mats Kinnwall.