Fåtal kurser gör att många missar gymnasieexamen
26.9.2017 08:00:00 CEST | Skolverket | Pressmeddelande
- Elever som riskerar att få underkända betyg måste få stöd i god tid så att de inte faller på målsnöret och missar en gymnasieexamen. Det handlar om förhållandevis små insatser jämfört med de stora förluster det innebär för den enskilde eleven och samhället när unga inte kan studera vidare eller komma ut på arbetsmarknaden, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Omkring 7000 elever nära examen
De elever som går ut ett nationellt program på gymnasieskolan men som inte når kraven för en gymnasieexamen, får i stället ett studiebevis. Läsåret 2015/2016 lämnade drygt 14 200 elever gymnasieskolan med studiebevis i stället för examen. Ungefär hälften av dessa saknade godkänt betyg i mellan en och fem kurser och var alltså mycket nära en examen.
Matematik och engelska största hindren på yrkesprogram
I vissa kurser i gymnasieskolan är det krav på att eleverna har godkänt betyg för att få en examen. Andra kurser har inte det kravet men kan ändå vara viktiga för att eleverna ska nå de 2250 poäng som fordras.
Tre av fyra elever på yrkesprogrammen som var nära en examen, hade underkänt i minst en av kurserna som det krävs godkänt betyg i. De vanligaste av de ämnena var matematik och engelska. Nästan var tredje elev fick underkänt i matematik 1 och var fjärde elev fick underkänt i engelska 5. Dessa två kurser läses uteslutande under läsår 1.
Svenska vanlig stötesten på högskoleförberedande program
Av den grupp elever på de högskoleförberedande programmen som var nära en examen, hade sex av tio elever underkänt i minst en av kurserna med godkäntkrav. Den vanligaste var svenska. Omkring var fjärde elev fick underkänt i svenska 3. Nästan var femte elev missade gymnasiearbetet. Gemensamt för svenska och gymnasiearbetet är att de läses uteslutande i läsår 3 och betygsätts i nära anslutning till att eleverna slutför studierna.
Flest fick underkänt i matematik
Matematik 2b var dock den kurs som flest antal elever på högskoleförberedande program fick underkänt i. Kursen har inte godkäntkrav men många elever läser den, bland annat på de två största programmen samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Underkänt i matematik 2b är en starkt bidragande orsak till att många elever inte når 2250 godkända poäng som krävs för att få en gymnasieexamen.
- Nu har vi identifierat vilka kurser i gymnasieskolan som gör att många elever inte når ända fram till en examen. Det är nu viktigt att skolorna gör egna analyser för att ta reda på vilka kurser som just deras elever behöver stöd i för att nå godkända betyg. Vi står beredda att stötta skolorna i det arbetet, säger Peter Fredriksson.
Fakta om gymnasieexamen
För ett examensbevis krävs godkända betyg i följande kurser. Dessutom måste eleven ha godkänt i minst 2 250 av 2 500 betygsatta poäng. Om dessa krav inte uppfylls får eleven studiebevis i stället för examen.
Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska som andraspråk 1,2, 3.
Engelska 5,6
Matematik 1b eller 1c
Gymnasiearbetet
Yrkesprogram
Svenska eller svenska som andraspråk 1
Engelska 5
Matematik 1a
Gymnasiearbetet
Programgemensamma kurser om 400 poäng
Kontaktuppgifter
För frågor om rapporten kontakta Per Alvant, undervisningsråd 08-527 331 21 eller
Jonas Ingman, undervisningsråd 08-527 332 29
För frågor till Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00
presstjanst@skolverket.se
Nyckelord
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
De allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets lägesbedömning som publiceras idag.
Skolan behöver stärka arbetet mot elevers utsatthet på nätet9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Elever utsätts för digitala kränkningar, det bekräftar Skolverkets nya rapport Elevers digitala liv – i och utanför skolan. Rapporten har tagits fram som en del av ett regeringsuppdrag där Skolverket fått i uppdrag att utreda och analysera elevers användning av digitala enheter under skoltid samt kartlägga utsatthet i digitala miljöer. Skolverkets slutsats är att arbetet mot kränkande behandling och mobbning behöver stärkas och föreslår en nationell handlingsplan som omfattar både fysisk utsatthet och digitala dimensioner av våld.
Ny kartläggning av kommunernas planering för förskola och skola vid kris eller krig8.1.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Skolverket har för första gången kartlagt kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet. Undersökningen visar att majoriteten har en plan eller har påbörjat en planering. Men det finns utvecklingsområden.
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
