Fåtal kurser gör att många missar gymnasieexamen
26.9.2017 08:00:00 CEST | Skolverket | Pressmeddelande
- Elever som riskerar att få underkända betyg måste få stöd i god tid så att de inte faller på målsnöret och missar en gymnasieexamen. Det handlar om förhållandevis små insatser jämfört med de stora förluster det innebär för den enskilde eleven och samhället när unga inte kan studera vidare eller komma ut på arbetsmarknaden, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Omkring 7000 elever nära examen
De elever som går ut ett nationellt program på gymnasieskolan men som inte når kraven för en gymnasieexamen, får i stället ett studiebevis. Läsåret 2015/2016 lämnade drygt 14 200 elever gymnasieskolan med studiebevis i stället för examen. Ungefär hälften av dessa saknade godkänt betyg i mellan en och fem kurser och var alltså mycket nära en examen.
Matematik och engelska största hindren på yrkesprogram
I vissa kurser i gymnasieskolan är det krav på att eleverna har godkänt betyg för att få en examen. Andra kurser har inte det kravet men kan ändå vara viktiga för att eleverna ska nå de 2250 poäng som fordras.
Tre av fyra elever på yrkesprogrammen som var nära en examen, hade underkänt i minst en av kurserna som det krävs godkänt betyg i. De vanligaste av de ämnena var matematik och engelska. Nästan var tredje elev fick underkänt i matematik 1 och var fjärde elev fick underkänt i engelska 5. Dessa två kurser läses uteslutande under läsår 1.
Svenska vanlig stötesten på högskoleförberedande program
Av den grupp elever på de högskoleförberedande programmen som var nära en examen, hade sex av tio elever underkänt i minst en av kurserna med godkäntkrav. Den vanligaste var svenska. Omkring var fjärde elev fick underkänt i svenska 3. Nästan var femte elev missade gymnasiearbetet. Gemensamt för svenska och gymnasiearbetet är att de läses uteslutande i läsår 3 och betygsätts i nära anslutning till att eleverna slutför studierna.
Flest fick underkänt i matematik
Matematik 2b var dock den kurs som flest antal elever på högskoleförberedande program fick underkänt i. Kursen har inte godkäntkrav men många elever läser den, bland annat på de två största programmen samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Underkänt i matematik 2b är en starkt bidragande orsak till att många elever inte når 2250 godkända poäng som krävs för att få en gymnasieexamen.
- Nu har vi identifierat vilka kurser i gymnasieskolan som gör att många elever inte når ända fram till en examen. Det är nu viktigt att skolorna gör egna analyser för att ta reda på vilka kurser som just deras elever behöver stöd i för att nå godkända betyg. Vi står beredda att stötta skolorna i det arbetet, säger Peter Fredriksson.
Fakta om gymnasieexamen
För ett examensbevis krävs godkända betyg i följande kurser. Dessutom måste eleven ha godkänt i minst 2 250 av 2 500 betygsatta poäng. Om dessa krav inte uppfylls får eleven studiebevis i stället för examen.
Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska som andraspråk 1,2, 3.
Engelska 5,6
Matematik 1b eller 1c
Gymnasiearbetet
Yrkesprogram
Svenska eller svenska som andraspråk 1
Engelska 5
Matematik 1a
Gymnasiearbetet
Programgemensamma kurser om 400 poäng
Kontaktuppgifter
För frågor om rapporten kontakta Per Alvant, undervisningsråd 08-527 331 21 eller
Jonas Ingman, undervisningsråd 08-527 332 29
För frågor till Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00
presstjanst@skolverket.se
Nyckelord
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Skolverket: Fler med gymnasial yrkesutbildning behövs på arbetsmarknaden20.10.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Utbudet av gymnasial utbildning i gymnasieskolan och komvux matchar inte arbetsmarknadens behov. Flera branscher har stora rekryteringsbehov samtidigt som många ungdomar och vuxna läser utbildningar som inte leder till att de etablerar sig på arbetsmarknaden eller studerar vidare. Det visar Skolverkets nya regionala planeringsunderlag.
Första gången: Större andel pojkar än flickor är behöriga till gymnasieskolan24.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Var sjätte elev som avslutade årskurs 9 våren 2026 saknade behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det visar ny statistik från Skolverket. Statistiken visar också att andelen behöriga för första gången är större bland pojkar (83,6 procent) än bland flickor (83,4 procent). Andelen elever med godkänt betyg i matematik, som är ett av behörighetskraven till gymnasieskolan, minskar i år, medan det ökar i många andra ämnen.
Pisa 2025: Fortsatt nedgång för 15-åringar i Sverige och andra länder8.9.2026 09:30:00 CEST | Pressmeddelande
Svenska 15-åringars resultat i läsförståelse och matematik fortsätter att sjunka och är nu nere på de lägsta nivåerna som uppmätts i den internationella kunskapsmätningen Pisa. Även övriga nordiska länder uppvisar historiskt låga nivåer i läsförståelse och matematik. Resultaten sjunker också i majoriteteten av OECD-länderna. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2022.
Pressinbjudan: resultaten av Pisa 20251.9.2026 10:54:25 CEST | Pressinbjudan
Hur bra är svenska 15-åringar i läsförståelse, matematik och naturvetenskap? Hur har resultaten förändrats sedan den förra Pisa-undersökningen? Välkommen till presskonferens den 8 september klockan 9.30 där vi presenterar resultaten från Pisa 2025.
Elever läser allt mindre i skolan16.6.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Nästan var femte elev i årskurs 4 i Sverige har inte grundläggande läsförståelse. I en ny studie följer Skolverket upp hur elevers läsförståelse och förutsättningar för läsning har förändrats under en tjugoårsperiod. I snitt har läsningen i skolan minskat med en timme i veckan, samtidigt som elever läser mindre på fritiden och har färre böcker i hemmet än tidigare decennier.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
