Fjärdeklassare bättre på att läsa
5.12.2017 10:00:00 CET | Skolverket | Pressmeddelande
– Läsförmågan är en viktig grundbult för att lyckas i skolan. Därför är det extra glädjande att svenska elevers kunskaper i läsförståelse förbättras. Detta är ett styrkebevis från alla duktiga lärare och elever, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Bättre än genomsnittet i EU och OECD
De svenska eleverna har i genomsnitt 555 poäng i resultat på läsförmåga. Det är 16 poäng över genomsnittet i EU- och OECD-länderna. Bland de 50 länder som deltar så presterar sju länder bättre än Sverige. Jämfört med de nordiska länderna som deltar presterar Sverige bättre än Danmark, sämre än Finland och lika bra som Norge.
Svenska elever har blivit bättre
PIRLS har genomförts var femte år sedan 2001 och Sverige har deltagit vid samtliga undersökningar. Sverige presterade bäst 2001 och därefter har resultatet sjunkit vid varje undersökning fram tills nu då Sverige förbättrat resultatet och presterar på samma nivå som 2001.
– Detta är den fjärde internationella undersökningen i rad som visar på elevers förbättrade kunskaper. Jag hoppas att detta ger råg i ryggen till alla som arbetar inom skolan, säger Peter Fredriksson.
Förbättrat både läsning av fakta- och skönlitterära texter
PIRLS testar elevernas kunskaper i läsförståelse både vad gäller faktatexter och skönlitteratur. Resultatet visar att eleverna är lika bra på båda texttyperna. I förra undersökningen 2011 var eleverna sämre på faktatexter. Nu är eleverna jämnstarka och det finns inte några sådana skillnader i resultat.
Skillnader mellan elever med olika bakgrund
Precis som andra internationella undersökningar så presterar flickor bättre än pojkar i PIRLS. Dessutom presterar elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund bättre än elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Skillnaderna har dock inte ökat sedan förra undersökningen 2011 utan ligger på samma nivå.
Digital läsning har undersökts för första gången
För första gången har ePIRLS genomförts. Det är ett läsprov som görs på dator i en simulerad internetmiljö. Syftet med provet är att undersöka elevernas förmåga till den typ av läsning på internet som blir allt vanligare när det gäller att söka och ta till sig information både i skolan och på fritiden. Sverige presterade fjärde bäst bland de 14 länder som deltog. Bara Singapore, Norge och Irland var bättre. Undersökningen visar att svenska elever är ännu bättre på digital läsning jämfört med pappersläsning. Sveriges resultat i webbläsning är 559 poäng. Genomsnittet för de deltagande EU- och OECD-länderna, var 547 poäng.
Fakta om PIRLS och ePIRLS
PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en internationell studie som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Under våren 2016 genomfördes PIRLS i 50 länder. Sverige deltog för fjärde gången. 4 525 elever i årskurs 4 från 154 skolor deltog.
ePIRLS är ett läsprov som genomförs på dator i en simulerad internetmiljö. ePIRLS prövar även förmågan att navigera mellan olika webbsidor för att hitta rätt information, att snabbt utifrån kort information välja vilken länk som leder rätt och liknande. Under våren 2016 genomfördes ePIRLS för första gången i 14 länder. 3 879 elever i årskurs 4 från 144 skolor deltog.
Kontaktuppgifter
För frågor om PIRLS och ePIRLS kontakta Elina Ekberg, ansvarig för studierna i Sverige, 08-527 331 96
För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00.
Nyckelord
Kontakter
Per AnderssonPressekreterare
Tel:0733-773690per.andersson@skolverket.seDokument
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Många gymnasieelever riskerar att inte få den undervisningstid de har rätt till9.4.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det är viktigt att alla elever i gymnasieskolan får den undervisningstid de har rätt till, både för deras lärande och för utbildningens likvärdighet. En ny rapport från Skolverket visar det finns en risk att många gymnasieelever i Sverige inte får sin garanterade undervisningstid.
Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
De allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets lägesbedömning som publiceras idag.
Skolan behöver stärka arbetet mot elevers utsatthet på nätet9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Elever utsätts för digitala kränkningar, det bekräftar Skolverkets nya rapport Elevers digitala liv – i och utanför skolan. Rapporten har tagits fram som en del av ett regeringsuppdrag där Skolverket fått i uppdrag att utreda och analysera elevers användning av digitala enheter under skoltid samt kartlägga utsatthet i digitala miljöer. Skolverkets slutsats är att arbetet mot kränkande behandling och mobbning behöver stärkas och föreslår en nationell handlingsplan som omfattar både fysisk utsatthet och digitala dimensioner av våld.
Ny kartläggning av kommunernas planering för förskola och skola vid kris eller krig8.1.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Skolverket har för första gången kartlagt kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet. Undersökningen visar att majoriteten har en plan eller har påbörjat en planering. Men det finns utvecklingsområden.
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
