Ny bok ger röst åt barn på flykt

Varför har du skrivit den här boken?

Som journalist har jag under många år rest längs flyktvägarna i Italien, Grekland och Jordanien och träffat barn på väg. Samtidigt har jag i mitt arbete som psykolog sett hur kunskapen om deras bakgrund och olika behov brister när de väl kommer fram till Sverige. Det väckte tanken på en bok som kombinerar reportage från flyktvägarna med fakta och strategier för hantering av traumatiska upplevelser.

Saknas det perspektivet i diskussionen kring flyktingbarn idag?

Ja, vi blir ofta väldigt tekniska i det offentliga samtalet. Vi pratar siffror, boenden och åldersbestämningar men inte så mycket om det som händer inom dem som kommer hit – och inom oss som möter dem.

Ofta beskrivs barn som flytt i kategoriska termer, som offer eller problem. Själva begreppet ”flyktingbarn” speglar också detta. Man är inte ett flyktingbarn, man är en människa. Genom att lyfta barnens röster om flykten vill jag ge en djupare bild och skapa större förståelse.

Jag vill också betona att barn har en enorm förmåga till återhämtning om de får rätt stöd.

Hur påverkas barnen av sina erfarenheter?

En flykt kan pågå flera år och det har förstås en stor betydelse för en ung människa. Även processen efteråt, med väntan på beslut från svenska myndigheter är påfrestande. Det ger en ökad känslighet för frustration och oro, vilket lätt kan misstolkas som att barnen är stökiga och svårhanterliga. Där är det oerhört viktigt att vi vuxna har intresse och förståelse för det som ligger bakom, behåller lugnet och skapar trygghet.

Vem ska läsa Barn på flykt?

Jag hoppas att min bok ska vara till nytta för alla som möter barn på flykt, som lärare, anställda på asylboenden, gode män, poliser, jurister, socialtjänst, men även gemene man. Många barn jag träffar pratar om en särskild vuxen som har gjort skillnad i deras liv genom sitt bemötande. Och det kan vara precis vem som helst. Det finns också ett avsnitt i boken som handlar om hur vi själva kan påverkas i mötet.