För många datorsystem leder till stressig arbetsmiljö

– För de arbetsmiljöer som genomgår digitalisering har detta inneburit en enorm skillnad. En tydlig konsekvens är till exempel att väldigt många människor tillbringar väldigt mycket tid fram för en dator. säger Jan Gulliksen.

Han är professor i människa–datorinteraktion och vicerektor för digitalisering på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm samt en av bokens fem författare. Liksom de andra har han lång och bred erfarenhet av olika aspekter av kombinationen arbetsliv och digital teknik.

– I arbetsmiljöarbetet verkar det inte som om det digitala kommer med. Vid skyddsronder är det lätt att man bara tittar på allt det andra: ljus, ljud, ergonomi och så vidare. Men även det digitala måste räknas in om alla ska få en så bra arbetsmiljö som möjligt.

Jan Gulliksen ger ett exempel på när digitaliseringen i sig kan bli ett arbetsmiljöproblem.

– Det är när någon måste arbeta i många olika datorsystem. Vi har sett att det kan vara upp till 30–40 olika system som inte alltid pratar med varandra och där det är omöjligt att få överblick, vilket kan leda till frustration och stress.

Digitaliseringen och arbetsmiljön inleds med en bakgrund till vad som menas med arbetsmiljö och digitalisering, det aktuella kunskapsläget samt lagar och förordningar.

– Det är viktigt med en rik bakgrund. Det här ämnet tangerar psykologi, beteendevetenskap, teknik, sociologi och antropologi, säger Jan Gulliksen.

I nästa del förklaras vad som är digitala arbetsmiljöproblem, med konkreta exempel från tre yrkesområden: sjukvården, ärendehantering och tågtrafikstyrning. Från dessa områden följer sedan exempel på lyckad digitalisering.

– Vi har valt de här miljöerna eftersom de är sådana som genomgått ganska stora förändringar. I ärendehantering var det inte så länge sedan allt skedde manuellt. Vården jobbar numera med nästan all sin information digitalt och för läkare har förutsättningarna ändrats i och med att patienterna kan läsa på om sjukdomar i detalj på nätet.

Bokens tredje del innehåller bland annat verktygslåda för alla i arbetslivet och praktiska råd uppdelade på specifika yrkesgrupper.

– En målsättning för oss har varit att ge läsaren verktyg som går att använda i praktiken när man jobbar med digitala arbetsmiljöfrågor, säger Jan Gulliksen.

Boken riktar sig till studenter som läser människa–datorinteraktion, arbetsliv och hälsa med mera, men också till yrkesverksamma som behöver kunskap om digitaliseringens effekter för att kunna göra sitt jobb. Exempel på sådana är hr-ansvariga, chefer och skyddsombud eller helt enkelt enskilda som vill känna till sina rättigheter och skyldigheter gentemot arbetsgivaren.

Digitaliseringen och arbetsmiljön är skriven av Jan Gulliksen, Ann Lantz, professor i människa–datorinteraktion vid Kungliga Tekniska högskolan, Bengt Sandblad, professor emeritus i människa–datorinteraktion vid Uppsala universitet, Åke Walldius, docent i människa–datorinteraktion vid Kungliga Tekniska högskolan och Carl Åborg, docent och universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet.