Så är skicket på Sveriges vägar – län för län

För fjärde året i rad presenterar Motormännen en granskning av tillståndet på det svenska vägnätet, uppdelad på europa-, riks- och länsvägar. Det sekundära och tertiära länsvägnätet (mindre vägar med vägnummer 500 och uppåt) har exkluderats i redovisningen, vilket innebär att endast det primära länsvägnätet, med vägar som kan förväntas hålla hög kvalitet, redovisas.

Granskningen visar att standarden på det svenska vägnätet generellt är hög. Samtidigt synliggörs återigen en betydande skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Även de tungt trafikerade europavägarna runt landets största städer visar tecken på ökad förslitning och ojämnhet.

– Vi är mycket kritiska till att regeringen inte ens satsar medel på vägunderhåll så att det täcker inflationen. I den nationella planen för 2018–2029 menar Trafikverket att vägkvaliteten ytterligare kommer att försämras. Samtidigt höjs beskattning av personbilstrafiken varje år, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

Av de 20 sämsta riks- och länsvägarna ligger 16 norr om Dalälven eller i Värmland. E45 genom inlandet är återigen den europaväg som håller lägst standard i undersökningen. E4 och E20 i Stockholms län liksom E6/E20 i Skåne har dessvärre avancerat på listan över sämsta europavägar.

– Dåliga vägar betyder ökade driftskostnader för staten och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Det innebär också längre restider, ökade fordonsskador och ökade kostnader för såväl företagens som hushållens transporter. Det är en ren baklängesaffär att spara på nödvändigt vägunderhåll, säger Carl Zeidlitz.

Hög vägstandard har stor betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Skrovlig vägyta leder till försvårad vinterväghållning och att vatten som samlas i sprickorna fryser till is, vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare. Fördröjt underhåll kan hastigt ge dramatiskt ökade underhållskostnader.

Undersökningen har genomförts av Motormännens vägombud, som är ideellt arbetande funktionärer i Motormännens lokal klubbar. Undersökningen har tittat på ytojämnheten i vägbanan genom att använda vibrationssensorn som finns inbyggd i moderna telefoner. Kartläggningen har skett i samverkan med Roadroid AB och med stöd av Opel, Preem, Synoptik och Assistanskåren.

Interaktiv karta – granskning av 73 000 km väg

Vägkvalitetsrapport 2018 (PDF)

Samtliga länsavsnitt i rapporten innehåller:

• Länets undersökta riksvägar, rangordnade från sämsta till bästa.
• Länets undersökta länsvägar, rangordnade från sämsta till bästa.
• Kvaliteten på länets undersökta riksvägnät i jämförelse med medeltalet för Sveriges län.
• Kvaliteten på länets undersökta länsvägnät i jämförelse med medeltalet för Sveriges län.

Resultat saknas för Blekinge län på grund av för lite insamlat material.

Lokala kontaktpersoner

Dalarna – Lennart Kjellin, 073-801 81 69

Gotland – Karsten Farkas, 070-533 41 00

Gävleborg – Seved Röstberg, 076-808 67 74

Jämtland – Stig-Björn Sundell, 070-632 03 96

Jönköping – Ulla-Britt Hagström, 070-555 39 43

Kalmar – Mats Sigelfeldt, 070-513 30 47

Kronoberg – Ulf Söderström, 070-576 31 44

Norrbotten – Erik Enwall, 070-226 37 99

Skaraborg – Ulla-Britt Hagström, 070-555 39 43

Skåne Nordväst – Lennart Svensson, 070-895 51 99

Skåne – Ingvar Ahlström, 070-767 32 97

Skåne Öst – Mac Persson, 070-810 14 72

Stockholm – Jan Björklund, 070-549 63 29

Södermanland – Lars Andersson, 070-386 54 16

Värmland – Birgitta Karstensson, 070-565 28 03

Västerbotten – Kjell Jonsson, 070-557 01 07

Västernorrland – Oiva Kuusela, 0660-527 82

Västmanland – Clas Blomberg, 070-814 11 14

Västra Götaland – Lennart Söderberg, 073-219 87 02

Örebro – Clas Blomberg, 070-814 11 14

Östergötland – Hans Sävenhed, 073-539 27 13