Aha-upplevelsen av tyskan kommer för sent

Men behovet av tyskkunskaper upptäcks först i arbetslivet när studierna redan är avslutade.

Undersökningen genomfördes bland tidigare kursdeltagare i affärstyska på företag i Sverige i syfte att ta reda på nyttan av kunskaper i tyska språket och tysk affärskultur. Bakgrunden är att antalet elever som läser tyska i grundskolan och på gymnasiet mer än halverats den senaste 15-årsperioden. Av de tillfrågade svarade 58 procent att deras tyskkunskaper lett till fler affärer med tyska affärspartner.

– Det är anmärkningsvärt att betydligt färre läser tyska i skolan idag än för 15 år sedan, när vi ser att tyska språket är till så stor nytta för svenskt näringsliv, säger Ralph Tischer, vd för Tysk-Svenska Handelskammaren. Många får en aha-upplevelse när de kommer ut i arbetslivet och upptäcker behovet av att kunna tala tyska.

Det märks inte minst på att antalet ansökningar till Svensk-tyska Språkfonden, som förvaltas av Tysk-Svenska Handelskammaren. Ett 100-tal yrkesverksamma personer erbjuds varje år 2-veckors intensivkurser i affärstyska via stipendier.

– Allt fler anställda i näringslivet började för några år sedan efterfråga nybörjarkurser, vilket lett till att språkfonden nu lagt till sådana i utbudet, säger Karl-Heinz Gössling, vice vd på Tysk-Svenska Handelskammaren och samtidigt styrelseledamot i Svensk-tyska Språkfonden. Inte minst lär man sig tysk affärskultur genom språket, vilket är oerhört viktigt i våra affärsrelationer med Tyskland. Små skillnader i våra kulturer kan leda till stora missförstånd och missade affärer. Tyskar vill ha långsiktiga affärsrelationer och ser det som seriöst att deras affärspartner talar tyska. Även våra kurser i interkulturell coachning efterfrågas mer.

I stort sett samtliga i undersökningen ansåg att deras tyskkunskaper lett till förbättrade affärsrelationer med tyska affärspartner. 90 procent upplevde även att deras kunskaper lett till förbättrade karriärmöjligheter.

Den viktigaste anledningen att lära sig tyska var, enligt respondenterna, att kunna föra diskussioner på tyska (29 procent), få större förståelse för kulturella skillnader (21 procent) och att kunna ta inledande kontakt på tyska (19,0 procent). Samtliga tycker att kunskaper i tyska språket och tysk affärskultur är generellt sett viktigt för det svenska näringslivets internationalisering.

Fakta om undersökningen

Underlaget för studien var medarbetare i näringslivet som valt att förbättra sin tyska via Svensk-tyska Språkfonden som förvaltas av Tysk-Svenska Handelskammaren. Undersökningen skickades ut till 466 personer och 169 valde att svara på frågorna.

Fakta om tysk-svenska handelsrelationer:

• Tyskland är Sveriges största affärspartner. Nära en femtedel av alla importvaror kommer från Tyskland och 10 procent av Sveriges export går till Tyskland. Det finns drygt 900 tyska dotterbolag i Sverige och omkring 1400 svenska dotterbolag i Tyskland.

• Den 9 december håller Ninni Löwgren, coach i interkulturell kommunikation vid Tysk-Svenska Handelskammaren, en halvdagskurs om skillnader mellan tysk och svensk affärskultur.