Ordningsregler viktigare för trygghet och studiero än disciplinära åtgärder
15.10.2018 09:00:00 CEST | Skolverket | Pressmeddelande
– Det viktigaste för skolorna är att arbeta med tillitsfulla relationer, lärarens ledarskap i klassrummet och elevernas delaktighet och inflytande. Då behövs sällan disciplinära åtgärder. Men i akuta situationer kan det vara befogat och då är det bra att åtgärderna finns, säger Sara Andersson, rättschef på Skolverket.
Rektorer tveksamma till effekten
Disciplinära åtgärder används sällan i skolorna. Anledningen är rektorerna anser att andra arbetssätt fungerar bättre för att få en elev att ändra sitt beteende. I Skolverkets enkätundersökning säger nio av tio rektorer att de är säkra på sina befogenheter att använda disciplinära åtgärder men att de föredrar samtal, stöd och förebyggande arbete
Få och tydliga regler
De flesta rektorer i undersökningen anser att ordningsregler har större betydelse för trygghet och studiero än disciplinära åtgärder. Ordningsreglerna ger eleverna ramar att förhålla sig till och formulerar förväntningar. Det mest framgångsrika är att ha få och tydliga regler som alla kan vara överens om. Det är också viktigt att alla vuxna agerar konsekvent om någon bryter mot en regel.
Ordningsregler obligatoriska
Alla skolor måste ha ordningsregler. Reglerna ska tas fram tillsammans med eleverna men det är rektorn som beslutar om dem. Enligt Skolverkets undersökning är det 83 procent av grundskolorna som inkluderar elevrådet i arbetet med att ta fram ordningsregler. Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 62 procent. Nästan var tionde rektor, 8 procent, svarade att varken elevrådet eller övriga elever är involverade i arbetet med att ta fram ordningsregler.
– Eleverna ska erbjudas att vara med och utforma ordningsreglerna, det framgår av skollagen. Det är dessutom en viktig förutsättning för att reglerna ska bli begripliga, relevanta och meningsfulla. Men slutligen är det rektorn som bestämmer om reglerna, säger Sara Andersson.
Omhändertagande av föremål vanligast
De disciplinära åtgärder som är vanligast är omhändertagande av föremål, skriftlig varning och utredning. De föremål som omhändertas mest är mobiltelefoner. Av de åtgärder som lärare kan använda är utvisning ur klassrummet och omhändertagande av föremål vanligast. Avstängning är en akut åtgärd som används sällan och då främst för att skapa trygghet för andra elever vid allvarliga situationer, exempelvis när det förekommer våld. Kvarsittning och tillfälliga omplaceringar är de minst vanliga åtgärderna. På skolor där andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är låg uppger rektorerna i större utsträckning att de använder disciplinära åtgärder. Detsamma gäller skolor med enbart högstadium.
– Det är viktigt att komma ihåg att disciplinära åtgärder inte är fråga om bestraffning. De ska syfta till att ändra beteendet hos den elev som åtgärden riktar sig till och för att övriga elever ska känna sig trygga, säger Sara Andersson.
Stödmaterial
I slutet av oktober publicerar Skolverket ett stödmaterial om hur lärare och rektorer kan utveckla sitt arbete med trygghet och studiero.
Mer om undersökningen
Skolverket har kartlagt hur skolor i grundskolan och gymnasieskolan använder ordningsregler och disciplinära åtgärder. Det är första gången en sådan undersökning görs. En enkät har skickats till 1 448 rektorer i grundskolan och gymnasieskolan varav 986 svarade. 66 procent av rektorerna på grundskolan svarade på enkäten och 76 procent av rektorerna i gymnasieskolan. Undersökningen har kompletterats med intervjuer med rektorer, lärare och elever på fyra skolor.
Kontaktuppgifter
För frågor om ordningsregler och disciplinära åtgärder kontakta Skolverkets rättschef Sara Andersson på 08-527 333 00 (Skolverkets presstjänst).
För frågor om rapporten, kontakta undervisningsråd Helena Vita på 08-527 331 41
Nyckelord
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
De allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets lägesbedömning som publiceras idag.
Skolan behöver stärka arbetet mot elevers utsatthet på nätet9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Elever utsätts för digitala kränkningar, det bekräftar Skolverkets nya rapport Elevers digitala liv – i och utanför skolan. Rapporten har tagits fram som en del av ett regeringsuppdrag där Skolverket fått i uppdrag att utreda och analysera elevers användning av digitala enheter under skoltid samt kartlägga utsatthet i digitala miljöer. Skolverkets slutsats är att arbetet mot kränkande behandling och mobbning behöver stärkas och föreslår en nationell handlingsplan som omfattar både fysisk utsatthet och digitala dimensioner av våld.
Ny kartläggning av kommunernas planering för förskola och skola vid kris eller krig8.1.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Skolverket har för första gången kartlagt kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet. Undersökningen visar att majoriteten har en plan eller har påbörjat en planering. Men det finns utvecklingsområden.
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
