Ändrad lag ska stärka nationella minoriteter

Finsktalande äldre och andra med minoritetsspråk ska informeras om boenden där det finns omvårdnadspersonal som talar deras modersmål. Boendet ska även erbjuda kulturella inslag som hjälper de boende att upprätthålla sin kulturella identitet. Det framgår av de lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet och som berör Sveriges nationella minoriteter.

Upplands Väsby kommuns samordnare för nationella minoriteter, Mari Forsberg, tror att lagändringarna på sikt kan stärka minoriteternas ställning i Sverige.

- Nu höjs ambitionsnivån för vad som ska göras för våra minoritetsgrupper som förr var utsatta och osynliggjorda av samhället. Genom att lyfta dessa frågor och upplysa om nationella minoriteternas roll i Sveriges historia ska vi få dem att blomma ut.

Upplands Väsby är en av 66 kommuner som är förvaltningsområde för finska. Liksom andra kommuner har Väsby även ett ansvar att skydda Sveriges nationella minoriteter. Förutom sverigefinnar handlar det om judar, romer, tornedalingar och urfolket samer.

Enligt lagändringen ska kommunerna inte enbart samråda med föreningar från de olika minoriteterna utan även med de andra medborgare som kan ha kopplingar till ett minoritetsspråk eller en kultur. Vidare vill staten se ett mer strukturerat arbete med frågorna.

- Vår utmaning är att uppfylla de nya lagkraven. Vi har kommit långt i arbetet med vårt finska förvaltningsområde. Men vi ska ha en samverkan med alla minoriteter och dessa grupper ska känna det meningsfullt att ha en dialog med oss, säger kommunalråd Maria Fälth (KD).

BAKGRUND
Nationella minoriteters rättigheter har sin grund i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Sverige erkände sina nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – i december 1999. Året efter kom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I juni 2018 beslutade riksdagen att justera delar av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.