Butiksdöden – en rysare med lyckligt slut?

Så här under Halloween passar det bra med en riktig rysare. Så vad sägs om butiksdöden? Det är berättelsen om hur handelns digitalisering kommer att sprida död och elände över de butiker som idag fyller våra stadskärnor och köpcentrum.

Konsultföretaget PwC har passande nog släppt en rapport på ämnet med rubriken Blir detaljhandeln den första dominobrickan att falla? Där höjer man ett varnande finger till banksektorn och fastighetsbranschen om att de står på tur. Detaljhandelssektorn är starkt kopplad till den kommersiella fastighetssektorn. När butikerna inte längre kan betala hyran i köpcentrumen och vill stänga ner eller minska sina ytor blir resultatet högre vakansgrader och sämre resultat för fastighetsföretag med stora detaljhandelsinvesteringar. Denna nya verklighet kan sprida sig via fastighetsföretagen och sedan till banker där det kan bli fråga om kreditförluster i mångmiljardklassen. De svenska bankerna är djupt involverade i detaljhandel och kommersiella fastigheter med cirka 90 miljarder i utlåning till detaljhandelssektorn och 1,494 miljarder till fastighetssektorn.

Nu är det inte sannolikt att vi kommer att se en dramatisk krasch mitt i rådande högkonjunktur, men det är ändå läge att rusta sig för en rejäl omställning och se över sina investeringar. För visst är det mycket i digitaliseringens spår som pekar i en och samma riktning. När allt mer av handeln flyttar online minskar behovet av fysiska butiker. Starka varumärken som Odd Molly, Best of Brands och Indiska aviserar att man stänger ner butiker och Norska XXL varnar för att de kan gå samma väg. Enligt Svensk Handels prognos kan 11 000 butiker och 49 000 jobb i detaljhandeln försvinna i Sverige till 2025.

För att se det här innehållet från media.licdn.com måste du ge ditt medgivande sidans topp.

Stora stygga vargen

Som i de flesta rysliga berättelser finns det även här ett monster som utgör ett överhängande hot. Här heter den stora stygga vargen Amazon. Den amerikanska e-handelsjätten, med sin offensiva expansion och tydliga försprång i teknikutveckling inom e-handeln idag, har ännu inte tagit klivet in på den svenska marknaden men är definitivt på gång med bland annat markköp för datadriftsanläggningar i Sverige. Det finns många dödgrävare som pekar ut Amazons intåg på den svenska marknaden som slutet för butikshandeln så som vi känner den. Och även om så inte skulle vara fallet så är även AliExpress, den kinesiska och faktiskt ännu större e-handelsjätten också på väg.

Att e-handeln påverkar våra vanor och att våra vanor i sin tur påverkar butikerna råder det ingen tvekan om. Redan 2017 kunde vi konstatera att Sverige hade nått ”peak butik”. Med det menas att även om handeln totalt sett fortfarande växer så sker tillväxten i sällanköpshandeln helt i den digitala världen. Utvecklingen har gått olika fort i olika segment. Branscher som kläder, resor, hemelektronik och böcker var tidigt ute på nätet vilket påskyndat utvecklingen där. Andra segment som möbler, byggvaror och dagligvaror dröjde lite längre men har nu tagit fart. I fastighetsbranschen ser vi nu hur den pågående förändringen påverkar investeringar. I dagarna blev det exempelvis officiellt att IKEA valt att pausa ett varuhusbygge i Esbjerg i Danmark på grund av e-handeln.

Det finns ljus i mörkret

Men är allt då nattsvart för handeln och retailfastigheter? Svaret är definitivt nej. Det finns tecken som tyder på att hotet om en nära förestående butiksdöd är ordentligt överdrivet. För det första så kommer inträdet av Amazon och liknande företag inte att bli lika omvälvande i Sverige som det har varit i USA. Detta på grund av att Sverige redan har en mogen e-handel och många företag har redan börjat anpassa sig efter detta. För det andra har det i USA, enligt NRF som är deras motsvarighet till Svensk Handel, visat sig att butiksdöden snarare är en omdistribution som sker i städerna. För varje butik som stängdes under 2017 öppnades 2,7 nya och bäst går det i servicenäringen.

För att se det här innehållet från media.licdn.com måste du ge ditt medgivande sidans topp.

När Fastighetsägarnas och WSPs rapport Cityklimatet publicerades i höst fann vi ett liknande resultat i Sverige. Där har verksamheterna och deras omsättning mätts i drygt 60 svenska städer och vi kan konstatera att antalet butiker/arbetsställen faktiskt ökat med 1 400 under de senaste fem åren. Även här är det servicenäringen som fyller på när detalhandelsbutikerna stänger, men även kaféer och restauranger har haft en märkbart positiv utveckling och vi kan se att den totala omsättningen i städerna trots alla domedagsprofetior har ökat.

Den enes butiksdöd blir den andres bröd.

Med andra ord köper vi mer prylar än någonsin men vi gör det i allt större utsträckning på nätet. Samtidigt köper vi allt fler tjänster och äter och umgås mer ute och staden och dess utbud är följsamt mot våra vanor och nycker. Den enes butiksdöd blir den andres bröd. Funktionsseparerade och ofta charm- och själslösa handelsplatser utanför stadskärnan med jätteparkeringar och så kallade big box-butiker får sannolikt betydligt svårare att klara denna omställning än de butiksområden som ligger i täta stadsmiljöer.

Vi måste bejaka förändringen

För att se det här innehållet från media.licdn.com måste du ge ditt medgivande sidans topp.

Det är med skräckblandad förtjusning jag ser de närmaste åren an. Vi kommer att se strukturella förändringar i våra städer och i den kommersiella fastighetssektorn, men vi kommer att klara oss igenom dem. Det vi behöver inse är att det kommer att krävas en hel del förändringsvilja från fastighetsbranschens sida. För att dra en parallell till musikindustrins smärtsamma omställning till streamingtekniken så är det fruktlöst att fortsätta trycka CD-skivor och skrika pirater till Napster. Det är mycket bättre att starta Spotify och dra nytta av den tekniska utvecklingen.

Här kommer några tankar på vägen:

• Vi kommer att behöva se över våra hyresmodeller. Butiker behöver trimma sina kostnader och satsa på omnichannel. Det vill säga att de säljer via många kanaler samtidigt. I och med detta blir de fysiska butikerna mer showrooms med hög personlig servicenivå medan köpet görs digitalt. Då kan inte längre hyresnivån kopplas till omsättningen i butiken.
• Vi behöver öka flexibiliteten i avtalen. Butikerna måste kunna bli mycket mer följsamma gällande läge, lokalstorlek och hyrestid så att de enklare att prova nya och tillfälliga koncept. Framöver är det sannolikt mycket mer av små ytor och korta hyreskontrakt som gäller.
• Satsa på lager och logistik och det som kallas last-mile. Konsumenterna vill ha snabb smidig och förutsägbar leverans. Det krävs starka digitala plattformar, en infrastruktur som stödjer och flexibla aktörer som kan leverera. En hel del butiker kan komma att ställa om delar av sin verksamhet till att bli hyperlokala utlämningscentraler.
• Samverka med stadens alla aktörer för att skapa attraktiva livskraftiga stadsmiljöer med en mångfald av funktioner. Kontor, bostäder, service, mat, kultur och nöjen i en tät mix. Det är alla saker som är beroende av att du är fysiskt närvarande för din konsumtion.

För att se det här innehållet från media.licdn.com måste du ge ditt medgivande sidans topp.

Nu är det dags att avsluta denna rysliga historia. För er som är bekanta med genren så vet ni vad som gäller. Precis i slutögonblicket kommer en cliffhanger, ett tecken på att monstret fortfarande lever. När vi summerar helhetsbilden kan vi konstatera att det i förlängningen är staden och människorna som befolkar den som är vinnare på den digitala omställningen. Vi får en mer rationell handel och varudistribution och staden blir mer av en aktiv mötesplats med fokus på service och upplevelser. Slutet gott allting gott... eller? Om vi inte är redo för omställning och får en plötslig lågkonjunktur skulle vi lika gärna kunna få massiv utslagning av butiker, enorma vakanser i fastighetsbeståndet, fastighetsbolag i konkurs med miljardskulder och banker som går omkull. Men så kommer det inte att gå, eller hur? Ha en glad och lagom ryslig Halloween!

Av Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR