Elever nöjda med spetsutbildning

- Sverige har haft spetsutbildning på försök i många år nu. Att det är en försöksverksamhet innebär en osäkerhet för skolorna. Vi föreslår därför att regeringen fattar beslut om framtiden för försöksverksamheten, säger Eva Durhan, avdelningschef på Skolverket.

Långvarigt försök

Försöksverksamhet med spetsutbildning har funnits i tio år i gymnasieskolan och sju år i högstadiet. Totalt bedrivs spetsutbildning på 20 grundskolor och 21 gymnasieskolor i landet. Spetsutbildning skiljer sig från ordinarie utbildning genom att erbjuda eleverna särskild fördjupning, breddning och högre studietakt inom ett ämne eller ämnesområde. Högstadieelever ska erbjudas möjligheten att läsa en eller flera gymnasiekurser och gymnasieelever ska erbjudas möjlighet att läsa en eller flera högskolekurser. Spetsutbildningar har rätt att rekrytera elever från hela landet och tillämpa intagningstester. Totalt läser i dag ca 1000 elever spetsutbildning i gymnasieskolan och ca 1500 elever läser en spetsutbildning i grundskolan.

- Många elever tycker att spetsutbildningen ger dem en möjlighet att utvecklas i sin takt och möta andra elever och lärare med samma intresse. Många vittnar om att skolan tidigare inte klarat av att möta deras behov av stimulans och utveckling, säger Eva Durhan.

Många elever går vidare till högskolan

Det är mer än dubbelt så vanligt att elever som gått spetsutbildning i gymnasieskolan går vidare direkt till högskolan jämfört med elever på motsvarande nationella program. Totalt 37 procent av eleverna på spetsutbildning sökte och antogs till högre utbildning direkt efter gymnasieskolan jämfört med 15 procent av eleverna på motsvarande gymnasieutbildningar i riket i övrigt.

Höga betyg i grundskolan

Elever som avslutade spetsutbildning i grundskolan gick ut med höga betyg. Läsåret 2017/18 var det genomsnittliga meritvärdet 295,8. Det kan jämföras med rikssnittet på 228,7. Nästan alla elever blev behöriga till gymnasieskolan. Det kan jämföras med rikssnittet som är 84,4 procent. 96 procent av eleverna som gick ut läsåret 2016/17 gick vidare till ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan.

Spetsutbildning i praktiken inte tillgänglig i hela landet

Flera av skolorna uppger att spetsutbildningen medför merkostnader för till exempel undervisningsmaterial och personal. Spetsutbildningen är i praktiken inte tillgänglig för elever i hela landet. Utbildningarna får ta in elever från hela landet men det har visat sig att få elever är beredda eller har möjlighet att flytta långt bort från hemorten, i synnerhet för spetsutbildning i grundskolan. Om regeringen väljer att permanenta spetsutbildningarna behöver utbildningarna göras tillgängliga på fler orter. Utbildningarna måste också tillåtas kosta mer än andra utbildningar. Skolverkets bedömning är att det är lättare att införa spetsutbildning permanent i gymnasieskolan där det redan idag sker en uppdelning i program och inriktningar. I gymnasieskolan är det också vanligare med antagningsprov. För grundskolan skulle det innebära en större avvikelse från skolformen i övrigt.

- Om spetsutbildningarna ska permanentas är en fråga för regeringen, säger Eva Durhan.

För mer information

www.skolverket.se

Kontaktuppgifter

För frågor till avdelningschef Eva Durhan kontakta Skolverkets presstjänst på 08-527 333 00

För frågor om rapporten kontakta undervisningsråd Linda Jervik Steen på 08-527 331 37