Industriarbetsgivarna: ”Fortsatt global avmattning”

Under 2018 skedde en tydlig avmattning av konjunkturen både globalt och i Sverige och den ekonomiska politiken fick en mer expansiv inriktning. I början av 2019 förbyttes de stora fallen i många indikatorer och utfallserier mot en viss uppgång.

– Trots stimulanserna har utvecklingen i vissa fall dämpats markant igen. Högt resursutnyttjande, en mer dämpad handel, en allmän osäkerhet bland annat kopplat till handelskonflikter och låg tillväxtkraft talar för en fortsatt avmattning, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

I sin ekonomiska bedömning, som presenteras i dag, räknar Industriarbetsgivarna med att BNP-tillväxten i Sverige sjunker till 1,9 procent i år och till 1,5 procent 2020. I USA väntas BNP-tillväxten sjunka till 2,4 procent i år och till 1,8 procent 2020. Motsvarande siffror för euroområdet är 1,1 procent och 1,3 procent. I prognosen gör Industriarbetsgivarna bedömningen att Riksbanken höjer styrräntan till 0 procent i slutet av 2019 och till 0,25 procent under 2020.  

Handelskonflikter påverkar Sverige direkt och indirekt

I rapporten fäster Kerstin Hallsten särskild vikt vid nedåtriskerna i den globala ekonomin. Dessa kan medföra att avmattningen kan bli mer abrupt och kraftigare än vad tidigare befarat. Hon pekar på ett antal faktorer som gör att motståndskraften i ekonomierna är försvagad och som kan medföra att olika risker får större negativa effekter på ekonomin än vad som annars hade varit fallet.

– Riskerna i omvärlden utgör så klart även en risk för Sverige. Handelskriget mellan USA och Kina påverkar Sverige indirekt genom att svenska företag är underleverantörer till kinesiska företag, exempelvis är trävaruindustrin underleverantör till kinesisk möbelindustri, säger Kerstin Hallsten.

Även Brexit, liksom eventuella tullar på fordonsimport till USA, skulle slå direkt mot Sverige. Bland annat skulle stålindustrin som underleverantör till fordonsindustrin drabbas.

– I Sverige utgör fastighetspriserna och hushållens höga skuldsättning en tydlig risk, liksom hur bostadsinvesteringarna utvecklas framöver. Det penningpolitiska handlingsutrymmet är dessutom begränsat av att ränteläget redan i dag är lågt och kan väntas vara det även under kommande år.

Svag krona har fungerat som krockkudde         

Den tydliga dämpningen av konjunkturen under 2018 medförde att den långa perioden med mycket låga räntor förväntas blir ännu längre. Mer expansiva finansiella förhållanden är positivt för den ekonomiska utvecklingen på kort sikt. Men samtidigt förstärks utmaningarna kopplat till högt risktagande, uppdrivna tillgångspriser och försämrad finansiell motståndskraft.

I rapporten pekar Kerstin Hallsten på att den svenska konkurrenskraften har försvagats jämfört med många andra länder, mätt i nationell valuta, sedan den finansiella krisen. Mätt i gemensam valuta ser utvecklingen bättre ut.

– Vi har klarat oss på grund av att den svaga kronan har fungerat som krockkudde, vilket inte är en långsiktig hållbar strategi för att förbättra konkurrenskraften. Om vi drabbas av en kraftig sättning globalt kan det höga kostnadsläget få stora negativa konsekvenser på svensk ekonomi.

– Om perioden med en svag krona pågår under en längre tid finns det också en risk att alla uppfattar det som att den låga nivån och den höga lönsamheten kommer att bestå. Det blir då inte lika stort omvandlingstryck i företagen att göra verksamheterna mer effektiva och därmed hålla ned kostnaderna. Det kan vara svårt för företagen att hålla emot en intern press mot ökade kostnader, understryker hon.

Industriarbetsgivarna noterar att arbetskraftskostnaderna ökar snabbare i Sverige eller ligger på högre nivå än de länder vi konkurrerar med, samtidigt som produktivitetstillväxten är svag.

Tydlig politisk vision nödvändigt

– Den svaga ekonomiska utvecklingen vi sett sedan 2011 är djupt oroande och utgör en av de största riskerna för den ekonomiska utvecklingen på sikt. Det är därför viktigt med en tydlig politisk vision om att stärka tillväxten. Åtgärder krävs för att stärka investeringar, infrastruktur, kompetensförsörjning, elförsörjning och forskning, säger Kerstin Hallsten.

– För att främja investeringar måste långsiktiga och stabila spelregler etableras där bland annat äganderätten värnas och tillståndsprocesserna är rättssäkra. Detta är extra viktigt för den kapitalintensiva basindustrin där investeringshorisonterna är långa och investeringskostnaderna är höga, säger hon.

Kerstin Hallsten efterlyser också större flexibilitet på arbetsmarknaden för att förbättra produktiviteten.

– Det är önskvärt att anställningsskyddsfrågor drivs mot mer flexibla lösningar och det behövs även flexibilitet avseende arbetstid, lön och ersättningar samt bemanning, avslutar hon.

Hela rapporten finns att ladda ner här:
https://www.industriarbetsgivarna.se/nyhetsrum/nyheter/nyheter-2019_3/fortsatt-global-avmattning-och-nedatrisker-som-hopar-sig