Nu införs nya krav på nyckelbiotoper i nordväst
– Det kommer framöver att ställas högre krav än tidigare på vilka naturvärden som finns för att ett skogsområde ska bedömas ha mycket stor betydelseför växter och djur i nordvästra Sverige. Därmed har vi fullgjort uppdraget från regeringen att ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna när vi identifierar nyckelbiotoper i området, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.
Skogsstyrelsen använder en särskild metod för att inventera skogar med mycket stor betydelse för skogens växter och djur, så kallade nyckelbiotoper. Under den inventering som gjordes hösten 2018 av nyckelbiotoper har Skogsstyrelsen använt en ny, utvecklad version av metoden i nordvästra Sverige. Den har tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget att göra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper, det som senare avbröts genom riksdagens budgetbeslut för 2019. I det politiska uppdraget låg att ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, något som kommit att innebära högre krav på nyckelbiotoper i nordväst. Nordvästra Sveriges skogar skiljer sig från de övriga skogarna i norr eftersom det här finns större områden och en större koncentration av skogar med höga naturvärden.
Ytterligare kriterium krävs
Den utvecklade metoden innehåller en rad kriterier som ska vara uppfyllda för att skogen ska anses vara en nyckelbiotop. Kortfattat innebär de nya bedömningarna som nu införs i nordvästra Sverige att ytterligare ett kriterium ska vara uppfyllt för att ett område ska anses vara en nyckelbiotop jämfört med tidigare. Detta gäller enbart mindre objekt (under tio hektar för tallskog och under 20 hektar för granskog). Det kan handla om karaktärsdrag i skogen, rödlistade arter, kvalitén på död ved och naturvärdesträd. Detta är en logisk följd av att mindre skogsobjekt också har mindre betydelse för växter och djur eftersom det där finns sämre förutsättningar för lokala populationer att leva kvar än i större objekt.
I de delar av Norrbottens län som ingår i området nordvästra Sverige, kommer det att krävas ytterligare ett kriterium oavsett hur stort objektet är. Motivet är att området i Norrbotten sticker ut med stora arealer formellt skyddad och frivilligt avsatt skog. Betydelsen för skogens djur och växter av ett enskilt skogsområde med en viss nivå på naturvärden blir därför mindre.
Förändrade arealer
Som en del i den utvecklade metoden för inventering av nyckelbiotoper som användes under hösten har Skogsstyrelsen gjort skattningar över hur mängden nyckelbiotoper i nordväst har förändrats under snart två decennier. Siffrorna visar att det både tillkommit men också avverkats nyckelbiotoper i området jämfört med en kontrollinventering som gjordes år 2000. Cirka 55 000 hektar skog som klassats som nyckelbiotop år 2000 bedöms ha avverkats sedan dess och det är betydligt mer än de skattningar som Skogsstyrelsen gjort tidigare. Underlaget till utvärderingen visar samtidigt att det har tillkommit cirka 128 000 hektar nyckelbiotoper i nordvästra Sverige sedan år 2000. Det finns en statistisk osäkerhet i materialet som kan påverka skattningarna. Det kan även ha gjorts olika bedömningar av nyckelbiotoper vid olika tillfällen.
Samtidigt visar utvärderingen av den utvecklade att den ger en god grund för att öka objektiviteten, vilket var ett av målen. Den utvecklade metoden är också en mer funktionell inventeringsmetod än den som användes tidigare.
– Vårt uppdrag att göra en nationell nyckelbiotopsinventering är avbrutet. En avgörande fråga blir då hur andra aktörer inom skogssektorn kommer att ta tillvara på det utvecklingsarbete som nu genomförts, särskilt med tanke på att storskogsbruket själva inventerar sina skogar, säger Herman Sundqvist.
Registreringen är inte en skyddsform
Registrering av en nyckelbiotop är inte en skyddsform eller beslut om förbud mot avverkning. Syftet med en inventering av nyckelbiotoper är att få bättre kunskap om var i skogslandskapet det finns biologiskt särskilt värdefulla skogar.
– Vi bedömer naturvärden och inte bevarandevärden. Det är ett kunskapsunderlag om skogen som vi tar fram. Utvecklingen visar att det är olämpligt att koppla begreppet till olika regelverk som till exempel certifieringen. Så var det inte tänkt från början, säger Herman Sundqvist.
Mer fakta:
- En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna.
- Totalt finns i dag 189 000 hektar registrerade nyckelbiotoper på produktiv skogsmark i nordvästra Sverige, varav 36 procent finns inom formellt skyddade områden.
- Kommunerna som ingår i området nordvästra Sverige är: Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom, Åre, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung-Sälen. Torsby kommun öster om Klarälven har tidigare ingått i området men området har plockats bort eftersom skogarna där skiljer sig från övriga nordvästra Sverige.
Mer info:
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30, 076-785 93 30, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Länkar:
Mer om skogen i nordvästra Sverige: https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/kunskapsunderlag-om-skogen-i-nordvastra-sverige/
Bilder

Dokument
Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Ökning av skador på kulturlämningar i skogen16.12.2025 09:37:41 CET | Pressmeddelande
Andelen skador på kända kulturlämningar vid avverkningar har ökat, det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av kulturmiljöhänsynen i skogen. 18 procent av kulturlämningarna har idag en skada eller en grov skada – en ökning med 8 procentenheter sedan 2024.
En tredjedel av sträckan vid vatten saknar kantzoner efter avverkning2.12.2025 09:34:10 CET | Pressmeddelande
35 procent av strandlinjerna mot vatten saknar kantzon som miljöhänsyn vid avverkning. Det visar ny statistik från Skogsstyrelsen. – Den här siffran är inte tillfredsställande och visar att det här är någonting som vi behöver jobba mer med tillsammans, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Almsjukan på Gotland fördubblad visar ny inventering22.10.2025 11:02:48 CEST | Pressmeddelande
Antalet almsjuka träd på Gotland har mer än fördubblats. Det visar årets inventering som nu är avslutad. Över 19 000 träd som smittats av den invasiva svampsjukdomen har upptäckts och det är den högsta noteringen sedan inventeringen inleddes 2005. – Det är oroande men om vi arbetar tillsammans kan vi rädda almarna på Gotland, säger skogskonsulent Amanda Magnusson Overmark.
Välkommen till pressträff med Skogsstyrelsen på Gotland17.10.2025 14:18:44 CEST | Pressinbjudan
Nu presenterar vi resultatet av årets almsjukeinventering på Gotland.
Betesskadorna på skogen i Norrland minskade14.8.2025 08:37:02 CEST | Pressmeddelande
Älg och andra vilda hjortdjur orsakat betesskador på nio procent av de unga tallarna i södra Norrland och elva procent av de unga tallarna i norra Norrland. Det visar Äbin, Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering, som omfattar 15 982 provytor i regionen. Därmed är skadorna de lägsta som någonsin uppmätts i inventeringen, men ändå långt ifrån de nationella målen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
