En tredjedel av sträckan vid vatten saknar kantzoner efter avverkning
35 procent av strandlinjerna mot vatten saknar kantzon som miljöhänsyn vid avverkning. Det visar ny statistik från Skogsstyrelsen.
– Den här siffran är inte tillfredsställande och visar att det här är någonting som vi behöver jobba mer med tillsammans, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Den nya statistiken gäller avverkningar som genomfördes avverkningssäsongerna 2021/2022–2023/2024. Den genomsnittliga bredden på de kantzoner som lämnats mot vatten var 14 meter. Med vatten avses sjö, hav eller vattendrag, men inte diken.
35 procent av strandlinjerna mot vatten saknar helt kantzon.
– Kantzonerna har en stor betydelse för vattnet, för vattnets kvalitet och de arter som lever där. Bland annat reglerar kantzonen temperaturen i vattnet och bidrar till överlevnad för många arter, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Granbarkborre kan påverka
Hon bedömer att kunskapsnivån i skogssektorn generellt är ganska god kring hur viktigt det är att lämna kantzoner vid vatten och menar att Skogsstyrelsen har anledning att ställa frågan både till sig själv och till skogsbruket vad man kan göra för att det ska bli bättre.
– Kanske en del skogsägare är rädda för angrepp av granbarkborre om en kantzon av gran lämnas, eller att de inte vill att det ska blåsa ner träd i vattendraget. Vi skulle vilja veta mer om orsakerna till att kantzoner inte sparas i större utsträckning, säger Elisabet Andersson.
Hänsynsytor lämnad vid avverkning
Statistiken omfattar även övriga lämnade hänsynsytor, det vill säga områden av produktiv skogsmark som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnas vid avverkning. Utöver kantzoner mot vatten ingår även andra typer av hänsynsytor, exempelvis områden med höga naturvärden eller kantzoner mot myr och andra ägoslag. Under säsongerna 2021/2022–2023/2024 lämnades någon form av hänsynsyta på 85 procent av den föryngringsavverkade arealen.
Av arealen som skulle avverkas, lämnades 9 procent kvar som hänsynsytor. Uppdelat på landsdelar var arealandelen lämnade hänsynsytor 11 procent i Norra Norrland, 8 procent i Södra Norrland, 9 procent i Svealand och 6 procent i Götaland av den avverkade arealen.
Enskilda ägare lämnar mindre hänsyn
Det skiljer sig åt hur mycket hänsynsytor olika ägarkategorier lämnar. Enskilda skogsägare lämnar i genomsnitt 7 procent av arealen som hänsynsytor medan kategorin övriga ägare exempelvis staten, statsägda aktiebolag och privatägda skogsbolag lämnar 11 procent.
Tre råd till skogsägare för bättre miljöhänsyn
- Planera avgränsning av kantzon på barmark ute i fält.
- Om det finns behov, stärk kantzonens funktioner vid röjning och gallring.
- Lämna en trädbevuxen och funktionell kantzon vid avverkning.
Här är hela undersökningen: 65 procent av sträckan strandlinje mot vatten har en kantzon - Skogsstyrelsen
Kontakt:
Neil Cory, dataanalytiker, 010-172 14 94, neil.cory@skogsstyrelsen.se
Elisabet Andersson, ekolog, 010 - 172 14 97, elisabet.andersson@skogsstyrelsen.se
Skogsstyrelsens presstjänst, 010-172 10 04, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Mer fakta om statistiken
Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik och resultaten finns i Skogsstyrelsens statistikdatabas.
Vissa förändringar har gjorts vad gäller inventeringsmetoder jämfört med tidigare år, därför är inte årets siffror direkt jämförbara med tidigare resultat. Bland annat har kantzonernas bredd mätts med en ny metodik. Mer om detta finns att läsa på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer statistik 2026
Den 24 mars kommer Skogsstyrelsen att publicera mer statistik från den nya miljöhänsynsinventeringen där till exempel hänsynsarealen är fördelad på naturvärdesklasser.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Almsjukan på Gotland fördubblad visar ny inventering22.10.2025 11:02:48 CEST | Pressmeddelande
Antalet almsjuka träd på Gotland har mer än fördubblats. Det visar årets inventering som nu är avslutad. Över 19 000 träd som smittats av den invasiva svampsjukdomen har upptäckts och det är den högsta noteringen sedan inventeringen inleddes 2005. – Det är oroande men om vi arbetar tillsammans kan vi rädda almarna på Gotland, säger skogskonsulent Amanda Magnusson Overmark.
Välkommen till pressträff med Skogsstyrelsen på Gotland17.10.2025 14:18:44 CEST | Pressinbjudan
Nu presenterar vi resultatet av årets almsjukeinventering på Gotland.
Betesskadorna på skogen i Norrland minskade14.8.2025 08:37:02 CEST | Pressmeddelande
Älg och andra vilda hjortdjur orsakat betesskador på nio procent av de unga tallarna i södra Norrland och elva procent av de unga tallarna i norra Norrland. Det visar Äbin, Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering, som omfattar 15 982 provytor i regionen. Därmed är skadorna de lägsta som någonsin uppmätts i inventeringen, men ändå långt ifrån de nationella målen.
Inventering: Skador av viltbete på skog minskar i stora delar av landet14.8.2025 08:36:42 CEST | Pressmeddelande
Nio procent av de unga tallarna i Sverige har under senaste året fått skador av bete från älg och andra vilda hjortdjur. Det visar de nationella resultaten från Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering, Äbin, av nära 50 000 provytor över hela landet. Därmed minskar skadorna nationellt, tydligast i Götaland och södra Norrland.
Hotet från invasiv bagge ska kartläggas på Gotland18.6.2025 09:09:18 CEST | Pressmeddelande
Den invasiva smaragdpraktbaggen är ett hot mot biologisk mångfald och främst askträd om den skulle etablera sig på Gotland. Med hjälp av utsatta fällor ska nu Skogsstyrelsen hjälpa till att övervaka baggens eventuella spridning som en del i en internationell satsning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum