En tredjedel av sträckan vid vatten saknar kantzoner efter avverkning
35 procent av strandlinjerna mot vatten saknar kantzon som miljöhänsyn vid avverkning. Det visar ny statistik från Skogsstyrelsen.
– Den här siffran är inte tillfredsställande och visar att det här är någonting som vi behöver jobba mer med tillsammans, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Den nya statistiken gäller avverkningar som genomfördes avverkningssäsongerna 2021/2022–2023/2024. Den genomsnittliga bredden på de kantzoner som lämnats mot vatten var 14 meter. Med vatten avses sjö, hav eller vattendrag, men inte diken.
35 procent av strandlinjerna mot vatten saknar helt kantzon.
– Kantzonerna har en stor betydelse för vattnet, för vattnets kvalitet och de arter som lever där. Bland annat reglerar kantzonen temperaturen i vattnet och bidrar till överlevnad för många arter, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Granbarkborre kan påverka
Hon bedömer att kunskapsnivån i skogssektorn generellt är ganska god kring hur viktigt det är att lämna kantzoner vid vatten och menar att Skogsstyrelsen har anledning att ställa frågan både till sig själv och till skogsbruket vad man kan göra för att det ska bli bättre.
– Kanske en del skogsägare är rädda för angrepp av granbarkborre om en kantzon av gran lämnas, eller att de inte vill att det ska blåsa ner träd i vattendraget. Vi skulle vilja veta mer om orsakerna till att kantzoner inte sparas i större utsträckning, säger Elisabet Andersson.
Hänsynsytor lämnad vid avverkning
Statistiken omfattar även övriga lämnade hänsynsytor, det vill säga områden av produktiv skogsmark som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnas vid avverkning. Utöver kantzoner mot vatten ingår även andra typer av hänsynsytor, exempelvis områden med höga naturvärden eller kantzoner mot myr och andra ägoslag. Under säsongerna 2021/2022–2023/2024 lämnades någon form av hänsynsyta på 85 procent av den föryngringsavverkade arealen.
Av arealen som skulle avverkas, lämnades 9 procent kvar som hänsynsytor. Uppdelat på landsdelar var arealandelen lämnade hänsynsytor 11 procent i Norra Norrland, 8 procent i Södra Norrland, 9 procent i Svealand och 6 procent i Götaland av den avverkade arealen.
Enskilda ägare lämnar mindre hänsyn
Det skiljer sig åt hur mycket hänsynsytor olika ägarkategorier lämnar. Enskilda skogsägare lämnar i genomsnitt 7 procent av arealen som hänsynsytor medan kategorin övriga ägare exempelvis staten, statsägda aktiebolag och privatägda skogsbolag lämnar 11 procent.
Tre råd till skogsägare för bättre miljöhänsyn
- Planera avgränsning av kantzon på barmark ute i fält.
- Om det finns behov, stärk kantzonens funktioner vid röjning och gallring.
- Lämna en trädbevuxen och funktionell kantzon vid avverkning.
Här är hela undersökningen: 65 procent av sträckan strandlinje mot vatten har en kantzon - Skogsstyrelsen
Kontakt:
Neil Cory, dataanalytiker, 010-172 14 94, neil.cory@skogsstyrelsen.se
Elisabet Andersson, ekolog, 010 - 172 14 97, elisabet.andersson@skogsstyrelsen.se
Skogsstyrelsens presstjänst, 010-172 10 04, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Mer fakta om statistiken
Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik och resultaten finns i Skogsstyrelsens statistikdatabas.
Vissa förändringar har gjorts vad gäller inventeringsmetoder jämfört med tidigare år, därför är inte årets siffror direkt jämförbara med tidigare resultat. Bland annat har kantzonernas bredd mätts med en ny metodik. Mer om detta finns att läsa på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer statistik 2026
Den 24 mars kommer Skogsstyrelsen att publicera mer statistik från den nya miljöhänsynsinventeringen där till exempel hänsynsarealen är fördelad på naturvärdesklasser.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Förslag på åtgärder ska öka takten i klimatanpassningen21.1.2026 10:57:47 CET | Pressmeddelande
Skogsstyrelsen har tagit fram uppdaterade mål och förslag på konkreta åtgärder för klimatanpassning av Sveriges skogar. Takten behöver öka för att minska riskerna för bland annat stormskador, ras och skred. Minskade skadenivåer är nödvändigt bland annat för att säkra den långsiktiga virkesförsörjningen.
Stormen Johannes kan ha orsakat största stormskadorna på tio år8.1.2026 13:32:27 CET | Pressmeddelande
Stormen Johannes är troligtvis den mest omfattande stormen som drabbat Sverige de senaste tio åren sett till skador på skog. Skogsbrukets och Skogsstyrelsens samlade bedömning indikerar att i storleksordningen 10 miljoner skogskubikmeter kan ha fallit. Hårdast drabbat är Dalarnas och Gävleborgs län.
Ökning av skador på kulturlämningar i skogen16.12.2025 09:37:41 CET | Pressmeddelande
Andelen skador på kända kulturlämningar vid avverkningar har ökat, det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av kulturmiljöhänsynen i skogen. 18 procent av kulturlämningarna har idag en skada eller en grov skada – en ökning med 8 procentenheter sedan 2024.
Almsjukan på Gotland fördubblad visar ny inventering22.10.2025 11:02:48 CEST | Pressmeddelande
Antalet almsjuka träd på Gotland har mer än fördubblats. Det visar årets inventering som nu är avslutad. Över 19 000 träd som smittats av den invasiva svampsjukdomen har upptäckts och det är den högsta noteringen sedan inventeringen inleddes 2005. – Det är oroande men om vi arbetar tillsammans kan vi rädda almarna på Gotland, säger skogskonsulent Amanda Magnusson Overmark.
Välkommen till pressträff med Skogsstyrelsen på Gotland17.10.2025 14:18:44 CEST | Pressinbjudan
Nu presenterar vi resultatet av årets almsjukeinventering på Gotland.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum