Hög arbetsbelastning för landets ingenjörer

Sveriges Ingenjörers senaste löneenkät visar att cirka 60 procent av förbundets yrkesverksamma medlemmar arbetade övertid under fjolåret. Genomsnittet uppgick till drygt 11 övertidstimmar i månaden. För den fjärdedel som hade högst övertid låg snittet på mer än det dubbla. Vanligast och mest övertid är det bland män och i åldersgruppen 55-59-åringar. 

– Övertiden är ett tecken på värdet av ingenjörernas insatser för Sveriges tillväxt och hållbarhet. Men det behövs möjligheter till gränsdragningar mellan arbete och fritid. Våra medlemmar efterfrågar balans och efterlyser bättre rutiner från sina arbetsgivare på det här området, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.  

Andelen övertidsarbetande ingenjörer är som störst inom privat sektor. Det höga arbetstrycket visade sig även i förbundets senaste Innovations- och konjunkturrapport från i maj. Enligt de enkätsvaren var arbetsbördan för stor för 68 procent av tjänstemännen inom industrin och för 50 procent inom tjänstesektorn. Totalt var arbetsbördan för stor enligt 60 procent av samtliga svarande.

– Näringslivet har stora teknikomställningar och hållbarhetsutmaningar att hantera. Det gör att företagen inte kan slå av på utvecklingstakten. Satsningar på god arbetsmiljö, relevant kompetensutveckling och bra löneutveckling är avgörande för att behålla den nödvändiga tekniska spetskompetensen, säger Ulrika Lindstrand.

Resultaten bygger på svar från drygt 72 000 yrkesverksamma medlemmar som deltagit i Sveriges Ingenjörers lönenkät för 2018.