Föräldraförsäkring störst enligt Försäkringskassans senaste prognos

De ökande utgifterna i Försäkringskassans prognos för de kommande åren drivs främst av försäkringar för barn och familjer och då framförallt föräldraförsäkringen. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Från och med i år beräknas föräldraförsäkringen vara det största anslaget bland de försäkringar som Försäkringskassan ansvarar för. Utgifterna för försäkringar som rör barn och familj beräknas stiga från 2018 års nivå på 87 miljarder kronor till 97 miljarder år 2022.

Det näst största utgiftsområdet i Försäkringskassans prognos är försäkringar vid sjukdom och funktionsnedsättning. Inom detta område beräknas utgifterna minska från 91 miljarder år 2018 till 85 miljarder 2022. Utgifterna för sjukpenning beräknas utvecklas stabilt under prognosperioden. Antalet startade sjukskrivningar 2019 beräknas vara oförändrat jämfört med 2018, för att därefter öka i samma takt som arbetskraften (drygt 0,5 procent årligen). Sjukfallens förväntade längd beräknas för 2019 och kommande år vara relativt konstant. Sjukpenningtalet beräknas därmed att utvecklas stabilt framöver och falla något från dagens 9,6 nettodagar till 8,8 nettodagar 2022. Prognosen är dock väldigt osäker, framförallt på längre sikt, då sjukfrånvaron i Sverige historiskt sett har varierat väldigt mycket.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension och sjukbidrag) förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007. Minskningen i framförallt antalet personer som får sjukersättning medför att ohälsotalet också beräknas minska. Ohälsotalet befinner sig i dagsläget på en historiskt låg nivå om 24,2 nettodagar och beräknas alltså minska ytterligare till 20,3 nettodagar 2022.

Fakta om ohälsotalet och sjukpenningtalet

Ohälsotalet och sjukpenningtalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Beräkningssättet och vilka ersättningar som ingår skiljer sig åt för de olika måtten:

• Ohälsotalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar.

• Sjukpenningtalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar

Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en nettodag. Bruttodagar innebär att alla dagar räknas som en dag oavsett omfattning.

Sjukersättning och aktivitetsersättning har funnits sedan 2003, innan dess motsvarades dessa ersättningar av förtidspension och sjukbidrag.

Länk till prognos

Kontakt:

Försäkringskassans presstjänst, 010-116 98 88