Hyrorna behöver höjas med 3,5 procent 2020

Bruksvärdessystemet baseras på principen om att hyrorna i likvärdiga lägenheter ska vara lika. Om inte hyresvärden och hyresgästen kan komma överens om hyran baserat på denna princip, kan de vända sig till hyresnämnden och få hyran prövad. Dessa förhandlingar hanterar dock inte frågan om hur mycket den allmänna hyresnivån på en ort ska justeras över tid till följd av den samhällsekonomiska utvecklingen.

– Fram till 2010 byggde den årliga hyresjusteringen på de kommunala bostadsbolagens kostnadsutveckling. Sedan 2011 är det istället bostadskonsumenternas allmänna värderingar som ska styra. För att kunna ge uttryck för sina värderingar i faktisk efterfrågan på olika saker, som exempelvis boendetjänster, är utvecklingen av den disponibla inkomsten helt avgörande, säger Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen.

I praktiken handlar den årliga förhandlingen om hur hyran ska utvecklas i lägenheter med oförändrade egenskaper. I vilken utsträckning det finns ett utrymme att höja hyresnivån avgörs av hushållens inkomstutveckling samt hur effektivt fastighetsförvaltningen bedrivs. Ökad produktivitet bör ha en dämpande effekt på hyresutvecklingen.

Enligt Riksbankens senaste prognos förväntas hushållens disponibelinkomster öka nominellt med 3,9 procent under 2020. Med hänsyn tagen till en potentiell generell produktivitetsökning i fastighetsförvaltningen, bedömer Fastighetsägarna att det finns ett utrymme att höja den allmänna hyresnivån för landet som helhet med cirka 3,5 procent. Hyresnivån har dock släpat efter den samhällsekonomiska utvecklingen under lång tid vilket skulle kunna motivera en högre hyresjustering. Den osäkra makroekonomiska situationen kan å andra sida tala för det motsatta.

– Denna bedömning är endast en vägledning och inte ett yrkande. De faktiska förhandlingarna sker på ortsnivå där yrkanden kommer att presenteras i ett senare skede. Den ortvisa samhällsutvecklingen kan skilja sig mer eller mindre från den nationella, säger Tomas Ernhagen.