Mer kunskap kring litium ger bättre behandling vid bipolär sjukdom
10.4.2018 09:00:00 CEST | Universitetssjukhuset Örebro | Pressmeddelande

– Vi har utvecklat en vägledningsmall som man kan följa om man har ansvar för en litiumbehandlad patient som får avvikande kalkvärden, säger Adrian Meehan, specialistläkare på geriatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Patienter som äter litium kontrolleras tre till fyra gånger per år, främst för sköldkörtel- och njurfunktion. Att ha ett förhöjt kalkvärde kan leda till benskörhet, ökad risk för njursten, olika magbesvär och muskelsvaghet samt trötthet och nedstämdhet.
– En mindre känd biverkan har varit litiums påverkan på bisköldkörtlarna. Den vanliga behandlingen för en överaktivitet i bisköldkörtlarna är operation. Då tar man bort den sjuka körteln, säger Adrian Meehan.
Viktigt att följa upp patienter med sjukdomen LHPT
Den här hormonella sjukdomen kallas LHPT (litium-associerade hyperparatyreoidism) och är relativt okänd. Därför har inte kalkvärdet följts regelbundet hos de patienter som får litium. I sin avhandling har han studerat förekomsten av LHPT, vad som kännetecknar sjukdomen och ger förslag på förbättrad behandling. I det största publicerade materialet, där 423 litiumbehandlade patienter ingick, har de kunnat konstatera att förekomst av LHPT är vanligt, cirka 18 procent.
– LHPT verkar skilja sig från den sjukdom som utvecklas hos människor utan litiummedicinering. Den sjukdomen kallas pHPT (primär hyperparatyreoidism) och är mera ovanlig, endast cirka 1 procent i vår studie, säger Adrian Meehan.
I den hittills största granskningen av kirurgiska resultat på litiumbehandlade patienter som fått bisköldkörtlar borttagna visar dåliga resultat. Det är bara drygt 50 procent som blir av med sitt förhöjda kalkvärde, jämfört med 98 procent av fallen med pHPT.
– LHPT verkar skilja sig från vanlig pHPT och därför borde dessa patienter följas upp mer noggrant. Vi har påbörjat en randomiserad studie, den första i sitt slag, för att utvärdera nyttan med kirurgi jämfört med att patienten följs upp, säger Adrian Meehan.
I forskningen framhålls att LHPT är vanligt, dels att de som får en rubbning i kalkbalansen pendlar kraftigt i sina kalkvärden och att lågt kalkvärde kan vara en associerad biverkan.
– Hos patienter som är opererade ses att långtidsresultaten inte är bra, och analys av borttagna bisköldkörtlar visade vävnadsökning till skillnad från adenom, en benign tumör, som är vanligare vid pHPT. En möjlig slutsats kan vara att mer omfattande kirurgi ska erbjudas med borttagning av 3 eller 3 ½ körtlar av de totalt fyra bisköldkörtlarna. Det önskar vi ta reda på i den påbörjade randomiserade studien, avslutar Adrian Meehan.
Vid ytterligare frågor kontakta
Adrian Meehan
Specialistläkare
Geriatriska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
Mail: adrian.meehan@regionorebrolan.se
Telefon: 070 – 92 41 887
Nyckelord
Kontakter
Elin AbelsonKommunikatör
Tel:072-1464995elin.abelson@regionorebrolan.seBilder


Länkar
Om
Det personliga universitetssjukhuset
Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.
Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.
Följ Universitetssjukhuset Örebro
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro
18 miljoner till lokal forskning25.3.2026 08:08:00 CET | Pressmeddelande
Nu är det klart vilka forskare som får medel från Nyckelfonden 2026. I år beviljar fonden över 18 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt i Örebro län. Ett av projekten handlar om små partiklar som orsakar stort lidande, sjukdom och förtida död när de tar sig in i lungorna. Men tack vare ny forskning kan ett friskare liv vara inom räckhåll.
Forskning ska bana väg för skonsammare respiratorbehandling20.3.2026 08:10:36 CET | Pressmeddelande
Ventilatorbehandling räddar liv varje dag inom intensivvården men kan samtidigt belasta både lungor och andningsmuskulatur. Forskaren Alexander Otterbeck vid Universitetssjukhuset Örebro får 200 000 kronor från Kungliga Vetenskapsakademien. Pengarna ska användas för att undersöka om elektrisk stimulering av diafragman kan göra respiratorbehandling mer skonsam och minska risken för komplikationer.
Förbättrade resultat vid avancerad aortakirurgi i Sverige27.2.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Antalet operationer i den uppåtgående delen av kroppspulsådern har ökat i Sverige under de senaste två decennierna, samtidigt som resultaten successivt har förbättrats. Det visar en ny nationell studie från Universitetssjukhuset Örebro, nyligen publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.
2,5 miljoner kronor till utveckling av teknik för att förbättra upptäckten av svåra infektioner20.2.2026 09:15:00 CET | Pressmeddelande
Clinical Genomics Örebro har tillsammans med Clinical Genomics Uppsala beviljats 2,5 miljoner kronor från Science for Life Laboratory. Pengarna går till teknikutveckling som handlar om ny DNA-teknik som fångar upp och analyserar sjukdomsframkallande organismer och potentiell antibiotikaresistens.
Genetisk analys med ny teknik kan rädda liv vid cancer och förhindra plötslig död13.2.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ny teknik för att läsa en människas arvsmassa öppnar för tidigare cancerdiagnostik och säkrare genetiska analyser efter plötslig död. Emma Adolfsson, biomedicinsk analytiker på Universitetssjukhuset Örebro, har i sin forskning använt sig av den revolutionerade genetiska analystekniken Next Generation Sequencing, NGS.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
