Nya upptäckter kring urinblåsecancer

Alla kan inte få cellgifter på grund av hög ålder eller sjukdomar som till exempel hjärt-kärl sjukdom eller njursvikt, men tidigare studier visar att långtidsöverlevnaden ökar med cirka 5-8 procent bland de som får cellgifter. Tomas visar i sin forskning att de med lägre utbildningsnivå inte får cellgifter i samma utsträckning som övriga. Han betonar att det är viktigt att jobba för att denna typ av skillnader försvinner.

Fler fördelar med den S-formade blåsan

I sin forskning har Tomas även jämfört två typer av ny urinblåsa av tunntarm. Han ville se om funktionerna skiljde sig utifrån urinläckage, kapacitet och livskvalitet. Det visade sig att den S-formade blåsan var bättre än den U-formade mot urinläckage både på natten och på dagen. Den S-formade blåsan hade även större kapacitet.

– Patienterna har vägt skydden före och efter användning för att mäta urinläckaget. Det är mig veterligen den första studien där denna metod används för utvärdering och jämförande av funktionen hos urinblåsor av tunntarm, säger Tomas Jerlström, överläkare på urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand på institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Infektion är den vanligaste komplikationen efter operation

Den vanligaste komplikationen efter urinblåseoperationen är infektion. Oftast beror komplikationerna på att urinvägarna har rekonstruerats.

– Att göra en kirurgisk behandling av urinblåsecancer där man opererar bort urinblåsan är en relativt stor operation med risk för komplikationer. Därför är det betydelsefullt att vi i min forskning kunde se att hög ålder och ökad blödning ökade risken för komplikationer efter operationen, säger Tomas Jerlström.

Han är även ansvarig för den svenska delen i en nordisk internationell studie för urinblåsecancer. De tittar på risken för komplikationer hos olika patienter där bland annat enkla blodprover kommer att utvärderas för att se om de kan förutsäga risk för komplikationer.

– Vi strävar alltid efter att minska lidandet för patienten. Ett alternativ i framtiden skulle också vara att ha en operationsrobot för att utföra titthålsoperation. Det ger kortare vårdtider och mindre blödning för patienten, men för att få plats för dessa patienter skulle det behövas en robot till på sjukhuset, avslutar Tomas Jerlström.

Vid ytterligare frågor kontakta
Tomas Jerlström 
Överläkare
Urologiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro 
Region Örebro län
Mail: tomas.jerlstrom@regionorebrolan.se 
Telefon: 072 - 749 15 59