Registrering av nyckelbiotoper vid avverkning föreslås upphöra

Skogsstyrelsen har sedan en tid utrett om myndigheten ska fortsätta registrera nyckelbiotoper i samband med att skogsägaren gör en avverkningsanmälan. En nyckelbiotop är skog som med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för växter och djur. Frågan har under en längre tid varit omdiskuterad och nu identifierar utredningen en rad problem med det arbetssättet.
Därför lägger utredningen fram förslag på förändringar som i dag skickas ut på remiss (utredningarna finns under Dokument nedan). Ett av förslagen är att registreringen i samband med avverkningsanmälningar upphör.
– Utredningen har behandlat svåra frågeställningar och gjort komplicerade avvägningar. I utredningsarbetet har vi kommit till flera nya insikter, inte minst när det gäller vår tillsyn kopplat till registreringen. Det har lett fram till de här förslagen och nu är det mycket viktigt att vi får synpunkter från en bredd av remissinstanserna, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens Skogsavdelning.
Flera motiv till en förändring
Enligt utredningen har begreppet nyckelbiotop fått en annan innebörd än vad som var tänkt från början i samband med att certifieringen knöt det till sig, och där anslutna aktörer förbinder sig att inte handla med virke från en nyckelbiotop.
I utredningen finns flera motiv till att sluta registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar:
- Registreringen sker i dag i samband med Skogsstyrelsens tillsyn och det är problematiskt eftersom tillsynen syftar till att kontrollera om lagen följs. Nyckelbiotopsinventeringen regleras inte i lag. Detta kan därför påverka tilltron till tillsynsverksamheten.
- När Skogsstyrelsen hanterar ärenden ska det vara en allsidig utredning och skyndsam handläggning. Nyckelbiotopsmetoden är utvecklad för ett annat syfte än för utredning av avverkningsärenden. När den används i ärendehanteringen kan det därför leda till att ärenden inte alltid utreds i rätt omfattning och ibland inte tillräckligt skyndsamt.
- Skogsstyrelsen har ofrivilligt blivit en garant för certifierade aktörers åtaganden om att undanta områden med höga naturvärden från skogsbruk. Skogsstyrelsen bör inte ha rollen att peka ut vilka områden som ska undantas från avverkning, enligt en certifiering som styrs av marknaden.
Begreppet nyckelbiotop bibehålls
Utredningsförslagen innebär också att Skogsstyrelsen bör bibehålla nyckelbiotopsbegreppet och se till att inventeringsmetoden finns tillgänglig för de intressenter som vill använda den. Skogsstyrelsen bör också fortsätta registrera nyckelbiotoper i samband med andra verksamheter, till exempel i samband med områdesskydd och i uppdragsverksamheten.
Samtidigt behövs det fortsatta insatser för att komplettera det kunskapsunderlag som finns om skogar med höga naturvärden, exempelvis genom digitalt framtagna kartunderlag. Arbetssätten för att dokumentera miljövärden i samband med hantering av avverkningsärenden behöver också utvecklas.
Förslagen i utredningen går nu ut på remiss och ska under hösten behandlas i Skogsstyrelsens styrelse. Om styrelsen beslutar enligt utredningens förslag, kommer beslutet inte att träda i kraft förrän nya arbetssätt finns på plats.
Mer information:
Göran Rune, chef för Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen, 0270-42 98 24, 070-649 58 49, goran.rune@skogsstyrelsen.se
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30, 076-785 93 30, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Bakgrund
En nyckelbiotop är skog som med sina höga naturvärden har mycket stor betydelse för växter och djur. På marknaden finns flera certifieringssystem (FSC samt PEFC) där skogsägare och andra aktörer bland annat förbinder sig att inte handla med virke från nyckelbiotoper. En mycket stor andel av näringen är ansluten dit. Skogsstyrelsen kan inventera och registrera nyckelbiotoper i samband med att en skogsägare skickar in en avverkningsanmälan. Tanken med registreringen är att den är en del i det kunskapsunderlag om skogen som skogsägaren får ta del av. Eftersom certifieringen inte möjliggör avverkning i nyckelbiotoper har skogsägaren svårt att sälja virket. Det finns möjlighet för skogsägare med nyckelbiotoper att få skogen formellt skyddad och då också kunna få ersättning. Debatten om nyckelbiotoper och följderna av Skogsstyrelsens registrering har varit ett av de mest debatterade ämnena inom skogliga frågor senaste åren. Frågan har också blivit en politisk fråga om äganderätt i skogen.
Bilder

Dokument
Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Ökning av skador på kulturlämningar i skogen16.12.2025 09:37:41 CET | Pressmeddelande
Andelen skador på kända kulturlämningar vid avverkningar har ökat, det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av kulturmiljöhänsynen i skogen. 18 procent av kulturlämningarna har idag en skada eller en grov skada – en ökning med 8 procentenheter sedan 2024.
En tredjedel av sträckan vid vatten saknar kantzoner efter avverkning2.12.2025 09:34:10 CET | Pressmeddelande
35 procent av strandlinjerna mot vatten saknar kantzon som miljöhänsyn vid avverkning. Det visar ny statistik från Skogsstyrelsen. – Den här siffran är inte tillfredsställande och visar att det här är någonting som vi behöver jobba mer med tillsammans, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Almsjukan på Gotland fördubblad visar ny inventering22.10.2025 11:02:48 CEST | Pressmeddelande
Antalet almsjuka träd på Gotland har mer än fördubblats. Det visar årets inventering som nu är avslutad. Över 19 000 träd som smittats av den invasiva svampsjukdomen har upptäckts och det är den högsta noteringen sedan inventeringen inleddes 2005. – Det är oroande men om vi arbetar tillsammans kan vi rädda almarna på Gotland, säger skogskonsulent Amanda Magnusson Overmark.
Välkommen till pressträff med Skogsstyrelsen på Gotland17.10.2025 14:18:44 CEST | Pressinbjudan
Nu presenterar vi resultatet av årets almsjukeinventering på Gotland.
Betesskadorna på skogen i Norrland minskade14.8.2025 08:37:02 CEST | Pressmeddelande
Älg och andra vilda hjortdjur orsakat betesskador på nio procent av de unga tallarna i södra Norrland och elva procent av de unga tallarna i norra Norrland. Det visar Äbin, Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering, som omfattar 15 982 provytor i regionen. Därmed är skadorna de lägsta som någonsin uppmätts i inventeringen, men ändå långt ifrån de nationella målen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
