Registrering av nyckelbiotoper vid avverkning föreslås upphöra

Skogsstyrelsen har sedan en tid utrett om myndigheten ska fortsätta registrera nyckelbiotoper i samband med att skogsägaren gör en avverkningsanmälan. En nyckelbiotop är skog som med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för växter och djur. Frågan har under en längre tid varit omdiskuterad och nu identifierar utredningen en rad problem med det arbetssättet.

Därför lägger utredningen fram förslag på förändringar som i dag skickas ut på remiss (utredningarna finns under Dokument nedan). Ett av förslagen är att registreringen i samband med avverkningsanmälningar upphör.

– Utredningen har behandlat svåra frågeställningar och gjort komplicerade avvägningar. I utredningsarbetet har vi kommit till flera nya insikter, inte minst när det gäller vår tillsyn kopplat till registreringen. Det har lett fram till de här förslagen och nu är det mycket viktigt att vi får synpunkter från en bredd av remissinstanserna, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens Skogsavdelning.

Flera motiv till en förändring

Enligt utredningen har begreppet nyckelbiotop fått en annan innebörd än vad som var tänkt från början i samband med att certifieringen knöt det till sig, och där anslutna aktörer förbinder sig att inte handla med virke från en nyckelbiotop.

I utredningen finns flera motiv till att sluta registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar:

• Registreringen sker i dag i samband med Skogsstyrelsens tillsyn och det är problematiskt eftersom tillsynen syftar till att kontrollera om lagen följs. Nyckelbiotopsinventeringen regleras inte i lag. Detta kan därför påverka tilltron till tillsynsverksamheten.
• När Skogsstyrelsen hanterar ärenden ska det vara en allsidig utredning och skyndsam handläggning. Nyckelbiotopsmetoden är utvecklad för ett annat syfte än för utredning av avverkningsärenden. När den används i ärendehanteringen kan det därför leda till att ärenden inte alltid utreds i rätt omfattning och ibland inte tillräckligt skyndsamt.
• Skogsstyrelsen har ofrivilligt blivit en garant för certifierade aktörers åtaganden om att undanta områden med höga naturvärden från skogsbruk. Skogsstyrelsen bör inte ha rollen att peka ut vilka områden som ska undantas från avverkning, enligt en certifiering som styrs av marknaden.

Begreppet nyckelbiotop bibehålls

Utredningsförslagen innebär också att Skogsstyrelsen bör bibehålla nyckelbiotopsbegreppet och se till att inventeringsmetoden finns tillgänglig för de intressenter som vill använda den. Skogsstyrelsen bör också fortsätta registrera nyckelbiotoper i samband med andra verksamheter, till exempel i samband med områdesskydd och i uppdragsverksamheten.

Samtidigt behövs det fortsatta insatser för att komplettera det kunskapsunderlag som finns om skogar med höga naturvärden, exempelvis genom digitalt framtagna kartunderlag. Arbetssätten för att dokumentera miljövärden i samband med hantering av avverkningsärenden behöver också utvecklas.

Förslagen i utredningen går nu ut på remiss och ska under hösten behandlas i Skogsstyrelsens styrelse. Om styrelsen beslutar enligt utredningens förslag, kommer beslutet inte att träda i kraft förrän nya arbetssätt finns på plats.

Mer information:

Göran Rune, chef för Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen, 0270-42 98 24, 070-649 58 49, goran.rune@skogsstyrelsen.se

Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30, 076-785 93 30, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se

Bakgrund
En nyckelbiotop är skog som med sina höga naturvärden har mycket stor betydelse för växter och djur. På marknaden finns flera certifieringssystem (FSC samt PEFC) där skogsägare och andra aktörer bland annat förbinder sig att inte handla med virke från nyckelbiotoper. En mycket stor andel av näringen är ansluten dit. Skogsstyrelsen kan inventera och registrera nyckelbiotoper i samband med att en skogsägare skickar in en avverkningsanmälan. Tanken med registreringen är att den är en del i det kunskapsunderlag om skogen som skogsägaren får ta del av. Eftersom certifieringen inte möjliggör avverkning i nyckelbiotoper har skogsägaren svårt att sälja virket. Det finns möjlighet för skogsägare med nyckelbiotoper att få skogen formellt skyddad och då också kunna få ersättning. Debatten om nyckelbiotoper och följderna av Skogsstyrelsens registrering har varit ett av de mest debatterade ämnena inom skogliga frågor senaste åren. Frågan har också blivit en politisk fråga om äganderätt i skogen.