Flerspråkig digital tjänst ska hjälpa nyanlända nå målen i skolan

Inom programmet Utmaningsdriven innovation ges finansiering i tre steg. Nu får 14 projekt finansiering med sammanlagt 152 miljoner kronor inom steg två och tre i programmet.

- Vi har stora förväntningar på att projekten ska leda till nya innovationer och samtidigt göra skillnad i människors vardag. Det är glädjande att projekten så tydligt bidrar till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, innovation genom bred samverkan spelar en avgörande roll för att nå målen, säger Daniel Rencrantz, programansvarig för Utmaningsdriven innovation på Vinnova.

Projekten drivs i form av bred samverkan mellan flera aktörer, där finansieringen från Vinnova utgör mellan 35 och 50 procent av den totala budgeten.

Hållbar industriell utveckling

Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden (steg 3)
En hållbar industriell utveckling kräver ett paradigmskifte där företag använder resurser mer effektivt och återanvänder resurser. Detta projekt bidrar till omställningen mot en cirkulär ekonomi genom att bland annat titta på nya affärsmodeller inom möbelindustrin.
28 parter: bolag (möbler, fordon, fastigheter, arkitektur, design, textilier), institut, landsting, akademi, konsultföretag, SKL Kommentus Inköpscentral
Projektledare: Lars Tööj, RISE

Spinn tråden på nytt av återvunnen fiber (steg 2)
Med en produktion och konsumtion som om jordens resurser vore oändliga och naturen opåverkbar av gifter och kemikalier fortsätter vi i ett slitoch släng samhälle. Det råder stor brist på cirkulära återvinningslösningar, inte minst inom textil där detta projekt bland annat tittar på mekanisk återvinning av textilfibrer.
8 parter: Akademi, företagsnätverk, textilföretag
Projektledare: Åsa Strandberg, Saiboo

SilCoTex: Hållbart smutsavvisande textilier (steg 2)
Inom textilindustrin används idag perfluorinerade ämnen (PFC), bland annat för att de har smutsavvisande egenskaper. Tyvärr är de också giftiga så projektet ska, med hjälp av inspiration från andra sektorer och så kallad biomimetik, ersätta PFC med alternativa teknologier.
5 parter: Textilföretag, kemiföretag, akademi, branschorganisation
Projektledare: Romain Bordes, Chalmers Tekniska Högskola

Miniaturized self-powered industrial sensor systems using energy harvesting technologies-Energy Supply Toolkit (steg 2)
Hållbar industriell utveckling kräver bland annat smart digitalisering där en mängd olika komponenter måste kunna kopplas upp på ett energisnålt sätt. Projektet ska utveckla en designmetodik, en verktygslåda, för självförsörjande industriella trådlösa sensorsystem. Lösningen ska demonstreras inom tre olika tillämpningsområden.
10 parter: Institut, flygindustri, fordonsindustri, teknikleverantörer, akademi, konsultbolag
Projektledare: Cristina Rusu, RISE

POPFREE - Främjande av PFAS-fria alternativ (steg 2)
Högfluorerade ämnen, PFAS, används i en rad vitt skilda produkter och efterfrågan ökar trots att det nyligen lyfts som nästa stora globala miljöhot, av samma dignitet som PCB eller DDT. Detta breda och tvärvetenskapligt konsortium kommer att utvärdera fluorfria lösningar och samla information om deras hälso- och miljöpåverkan för att identifiera de mest lovande alternativen. Projekt avser på detta sätt även underlätta genomförandet av nya policyer och regler.
31 parter: institut, kemiföretag, industri (förpackning, skidvax, arbetskläder, friluftsliv mm), intresse- och ideella organisationer
Projektledare: Ulla Elofsson, RISE

Informationssamhället

Skola för alla från första dagen (steg 3)
Trots viss återhämtning 2015 är svenska resultat i PISA fortfarande svaga jämfört med andra länder. Särskilt svårt att nå målen har elever som nyligen invandrat till Sverige. Detta forsknings- och utvecklingsprojekt samlar en bred konstellation som tillsammans utvecklar en helt ny flerspråkig digital pedagogisk tjänst till stöd för dessa elever.
9 parter: Kommuner, institut, riksorganisationer, analysföretag
Projektledare: Carl Hamilton, Komplementskolan

DigiDrick - Digitalisering av dricksvattenverk för säkrare vattenförsörjning (steg 2)
Klimatförändringar som försämrar råvattenkvaliteten och städernas tillväxt hotar dricksvattenförsörjningen. Med hjälp av digitalisering utvecklar projektet drifts- och beslutsstöd som ger helt nya möjligheter att optimera vattenproduktion. På så sätt kan vattenverk reagera snabbare på kortsiktiga störningar och långsiktiga förändringar.
10 parter: Institut, akademi, VA-bolag/kommuner, teknikleverantörer, IT-bolag
Projektledare: Jenny Everbring, IVL Svenska Miljöinstitutet

Hållbara attraktiva städer

Delad energi är dubbel energi (steg 3)
Genom att möjliggöra och testa urbana och industriella symbioser vill projektet bidra till en cirkulär stadsutveckling med fokus på hållbar resursanvändning, ökad tillväxt och sociala värden för medborgarna.
7 parter: Kommun, akademi, branschorganisation, VA-bolag, konsultbolag
Projektledare: Malin Norling, Malmö kommun

Tysta Offentliga Rum: TOR (steg 3)
I takt med att världens städer växer och förtätas ökar bullret i offentliga rum, parker och torg, samtidigt som behovet av attraktiva mötesplatser ökar. Bullerfrågor är dessutom en viktig hälsofråga. Projektet ska bidra till en bättre livsmiljö genom att ge stadsplanerare nya möjligheter att hantera utsatta platser.
12 parter: Konsultbolag, leverantörer (teknik och komponenter), fastighetsbolag, städer, akademi, science park, institut, kommuner
Projektledare: Amanda Von Matern, IMCG Sweden

Avstressande utemiljökvaliteter i arbetsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet (steg 2)
Natur och grönska beaktas vanligtvis inte när kommersiella och allmänna fastigheter byggs, värderas och hyressätts. Detta trots att forskning visar på dess betydelse vid arbetsplatser som en hälsofrämjande och arbetsstimulerande resurs. Projektet ska gå i bräschen med metodutveckling för hur vi kan certifiera fastigheter som ”restorativa arbetsplatser”. Det sker via praktiska tester i olika typer av arbetsplatser med olika brukarbehov, från förskolor till universitet, vårdboenden och sjukhus, kommersiella lokaler, kontor, polishus med häkten med flera.
16 parter: Akademi, fastighetsbolag, landsting, institut, science park
Projektledare: Anna Bengtsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Framtidens hälsa och sjukvård

Noll vibrationsskador (steg 3)
Projektet möter samhällsutmaningen att minska vibrationsskadorna som idag är den vanligaste orsaken till arbetssjukdom i Sverige. Varje dag arbetar 400 000 människor mer än två timmar om dagen med vibrerande maskiner. Det innebär avsevärda kostnader för samhället, stort personligt lidande och kostnader för företagen då drabbade måste omplaceras. Projektet går till problemets källa och ska minska vibrationsnivåerna i handhållna maskiner och arbeta för mer ändamålsenliga standarder.
24 parter: Institut, maskinleverantörer, fordonsindustrin, akademi, akademi, sten- och byggbolag, teknikleverantörer
Projektledare: Hans Lindell, Swerea IVF

Förbättrad cancerdiagnostik och läkemedelsutveckling (steg 3)
För att kunna erbjuda rätt vård till rätt patient för folksjukdomen cancer krävs optimala diagnostiska metoder som identifierar patienter som kommer ha nytta av de ofta mycket dyra behandlingarna. Dagens diagnostik är inte tillräckligt träffsäker vilket projektet vill råda bot på genom nytänkande kring cancerdiagnostik.
12 parter: Institut, bolag (forskning, läkemedel, biotech), landsting, konsultbolag
Projektledare: Joakim Håkansson, RISE

Seniorers aktivitet och livskvalitet understödd av teknik genom glädje, engagemang och nyfikenhet (steg 2)
Livsstilsrelaterade ohälsa är en växande samhällsutmaning som inkluderar seniorers ökande antal fallskador. För seniorer är fallrelaterade skador det vanligaste hälsoproblemet och vanligaste dödsorsaken, och dessutom finns könsrelaterade skillnader. Genom användarcentrerad utveckling som stödjer beteendeförändring ska projektet utveckla lösningar som ger motivation och bättre hälsa.
8 parter: Akademi, kommun, leverantörer (hjälpmedel, hälsovård, teknik- och analys), landsting
Projektledare: Maria Ehn, Mälardalens högskola

Kirurgens Perspektiv (steg 2)
Kostnaden för vårdrelaterade skador vid all form av kirurgi uppgick till 1,4 miljarder kronor år 2013, varav mellan 80 till 120 miljoner kan härledas till hjärtkirurgi. De allvarligaste skadorna uppstår under själva operationen. Projektet vill bidra till en patientsäker kirurgisk vård fri från mänskliga misstag genom att digitalisera detta vårdmoment och utveckla avancerade analyser, arbetsprocesser och utbildningsmaterial.
12 parter: Sjukhus, landsting, akademi, bolag (medtech, vård, teknik)
Projektledare: Phan Kiet Tran, Skånes universitetssjukhus

För mer information:
Daniel Rencrantz, 08-473 31 84, Daniel.Rencrantz@Vinnova.se