Ny rapport beskriver de hinder papperslösa möter i vården

Röda Korset bedriver sedan 2006 en vårdförmedling för papperslösa och andra migranter som faller utanför det offentliga skyddsnätet och som inte kan eller vågar vända sig till det ordinarie sjukvårdssystemet. Vårdförmedlingen kommer varje dag i kontakt med migranter som av olika skäl inte får den vård de behöver. Idag släpper Röda Korset en rapport som beskriver hinder papperslösa personer stöter på när de behöver tillgång till vård, och de humanitära konsekvenser detta för med sig.

"Rapporten är ett nedslag i den verklighet vi möter. En konsekvens av hinder till vård är att man uppsöker vården först när problemet är akut. Patienter kommer till oss med långt framskridna sjukdomstillstånd och får då hänvisas till mer akut sjukvård, vilket ofta leder till större ingrepp och mer lidande", säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset

Dagens lagstiftning är otydlig vilket gör det svårare för papperslösa att få tillgång till vård. Sättet lagen är utformad på ålägger vårdpersonal att bedöma vilken vård som kan eller inte kan anstå. Det leder till att vårdpersonal hamnar i situationer där de kan tvingas välja bort att hjälpa en person enbart utifrån personens rättsliga ställning och inte utifrån en medicinsk bedömning.

Erfarenheter från Röda Korsets vårdförmedling visar också att vårdpersonals bristande tillgång till information och kunskap om lagen står för ungefär hälften av de hinder som papperslösa möter i vården. Papperslösa har ofta svårt att hävda sina rättigheter, dels i brist på stöd i att förstå det svenska systemet, dels i att överkomma språkliga hinder. Detta skapar en problematisk krock med vårdpersonals ofta bristande tillgång till riktlinjer och kunskap om gällande lagstiftning. Dessutom leder rädsla för myndigheter och bristande kunskap om sekretesslagstiftning till att många papperslösa undviker att berätta om sin rättsliga ställning.

"Kvinnor är en särskilt utsatt grupp om tillgången till vård begränsas av exempelvis okunskap eller rädsla för att ens uppgifter ska lämnas vidare till myndigheter. Att inte få möjlighet att träffa en barnmorska under graviditeten kan leda till att mammor och barn i värsta fall dör i förlossningskomplikationer", säger Johanna Lönn.

För barn som lever utanför systemet kan en begränsad tillgång till vård ge långvariga konsekvenser. Även om papperslösa barn enligt lag ska ha full tillgång till all hälso­ och sjukvård fram till 18 ­års ålder, så uppstår situationer där vissa vårdgivare inte startar långvariga behandlingar med motiveringen att de inte vet hur länge barnet kommer att stanna i landet. Dessa barn riskerar att få men för livet av sjukdomar som hade kunnatbehandlas i ett tidigare skede.

Röda Korsets rapport tar upp sex hinder som begränsar papperslösas tillgång till vård, ett antal anonymiserade patientberättelser från Röda Korsets vårdförmedling, samt rekommendationer för förbättring. Rapporten finner du här.

 

Bakgrund: Svensk lagstiftning om tillgång till vård för papperslösa personer

Sedan den 1:a juli 2013 har papperslösa personer lagstadgad tillgång till viss subventionerad hälso- och sjukvård enligt lag 2013:407. Här ingår vård och tandvård som inte kan anstå samt mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, vård enligt smittskydd och en hälsoundersökning. Vård för att motverka ett mer allvarlig sjukdomstillstånd eller för att undvika mer omfattande vård och behandling ska erbjudas. Utöver det ges landstingen möjlighet att erbjuda mer vård upp till samma nivå som för folkbokförda.