Akademiska sjukhuset

Nytt läkemedel ska förhindra skador på njurar inför transplantation

Dela
Akademiska sjukhuset är först i landet med att utvärdera ett nytt läkemedel som ska förhindra skador på njurar inför transplantation. Från och med februari i år erbjuds patienter behandlingen inom ramen för en klinisk studie. Detta uppmärksammas med anledning av världsnjurdagen 14 mars.
Efter organdonation förvaras den uttagna njuren i en perfusionsmaskin innan transplantationen. Njuren ligger i ett slutet system med kyld speciallösning där ett pulserande flöde genereras av maskinen.
Efter organdonation förvaras den uttagna njuren i en perfusionsmaskin innan transplantationen. Njuren ligger i ett slutet system med kyld speciallösning där ett pulserande flöde genereras av maskinen.

– Syftet med studien är framförallt att utvärdera säkerheten i renaparin, ett nytt läkemedel som liknar heparin och som hindrar blodet från att levras och därmed kan minska de skador som riskerar att uppstå på njuren under den känsliga tiden mellan uttagande och transplantation. Vi har redan behandlat en patient utan några avvikande händelser, säger Amir Sedigh, sektionschef för transplantation på Akademiska sjukhuset.

Njurtransplantation ses idag som det bästa behandlingsalternativet för patienter med njursvikt i slutstadiet. En av de största utmaningarna är bristen på lämpliga organ för transplantation. Detta har, enligt Amir Sedigh, lett till en förskjutning av kriterierna och att man numera även accepterar organ från äldre avlidna donatorer med en eller flera sjukdomar vilket medför något sämre resultat.

– Trots att tekniken ständigt förbättras och flertalet transplantationer är framgångsrika, kan problem uppstå. Organet kan skadas av inflammatoriska ämnen som frisläpps efter hjärndöd och när blodcirkulationen upphör i samband med att organet tas ut. Detta kan leda till en nedbrytning av kärlväggens insida och, om skadan är större, att njuren inte fungerar initialt. Då får patienten dialys tills organet återhämtat sig. I enstaka fall uppstår en immunologisk reaktion som leder till avstötning, förklarar Amir Sedigh.

Förhoppningen är att det nya läkemedlet ska skydda njuren från skador under transporten tills blodflödet återställts. Total kommer 18 patienter att inkluderas i studien, framförallt på Akademiska sjukhuset men även på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det är en så kallad dubbelblind studie vilket innebär att varken vårdpersonal eller patient vet om det ges läkemedel eller placebo. Patienterna ska stå på väntelistan för njurtransplantation från avliden donator och vara äldre än 18 år. Man får inte ha någon pågående behandling med blodförtunnande medel och inte haft problem med blodproppar.

– Studier i laboratorium och på djur har visat att renaparin binder till kärlväggarna i njuren och även ger ett tidigt skydd mot de skador som kan uppstå efter transplantation. Till skillnad från vanligt heparin binder det nya läkemedlet lätt till olika sorters ytor. Denna metod används sedan länge inom sjukvården för många olika slags slangar, pumpar och filter som kommer i kontakt med kroppen på olika sätt, men har tidigare inte provats på njurar för transplantation i människa, avrundar han.


För mer information, kontakta:
Amir Sedigh, sektionschef transplantation, Akademiska sjukhuset, tel: 076-832 69 27, e-post: amir.sedigh@akademiska.se


FAKTA: Njurtransplantationer på Akademiska sjukhuset

  • Njurtransplantationer i Sverige är uppdelade på fyra regioner, där Akademiska ansvarar för Mellansverige. Sjukhuset servar drygt två miljoner invånare i Uppsala-Örebroregionen. Övriga centra finns på Sahlgrenska universitetssjukhuset (Västsverige och Norrland), Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Skåne universitetssjukhus i Malmö.
  • Sedan 2012 har sjukhuset haft flest antal avlidna donatorer per miljon invånare. Det är resultatet av ett mångårigt ambitiöst och målmedvetet arbete som görs av sköterskor och läkare på våra IVA-avdelningar, och ett gott samarbete med intensivvården i regionen samt en positiv inställning i befolkningen till donation.
  • Njurtransplantation som behandling ges vid njursvikt, oftast orsakad av kronisk njurinflammation och diabetes. Näst vanligaste bakomliggande orsakerna är högt blodtryck och polycystnjursjukdom, att det bildas cystor i njurarna som slår ut organfunktionen.

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Efter organdonation förvaras den uttagna njuren i en perfusionsmaskin innan transplantationen. Njuren ligger i ett slutet system med kyld speciallösning där ett pulserande flöde genereras av maskinen.
Efter organdonation förvaras den uttagna njuren i en perfusionsmaskin innan transplantationen. Njuren ligger i ett slutet system med kyld speciallösning där ett pulserande flöde genereras av maskinen.
Ladda ned bild
Amir Sedigh, sektionschef transplantation, Akademiska sjukhuset
Amir Sedigh, sektionschef transplantation, Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye