Fettrik diet alternativ behandling för barn med svår epilepsi

– Just nu behandlas åtta barn med så kallad ketogen diet på barnsjukhuset och de flesta har fått en tydlig förbättring med färre anfall. I vissa fall kan man bli helt anfallsfri av behandlingen. Det är väldigt positivt eftersom en del av barnen kan ha 10–30 anfall om dagen eller mer, säger Susanne Fredén, dietist på Akademiska barnsjukhuset.

Kostbehandlingen introducerades på Akademiska barnsjukhuset våren 2018. Innan dess var barnen hänvisade till andra sjukhus i landet. Behandlingen innebär att barnen får en så kallad ketogen diet, individuellt utformad, med måltider bestående av mycket fett och lite protein och kolhydrater. Barnet får inte äta något utöver det som ingår i dieten. Behandlingen pågår två år eller längre. Oftast består dieten av fyra till fem måltider som intas regelbundet. Både mat och vätska fördelas jämnt över dagen.

Syftet med dieten är att barnen ska få färre, kortare och /eller lindrigare anfall. Man kan inte screena patienterna utan måste prova och se om dieten fungerar. I vissa fall kan där kosten ger bra resultat kan man, enligt Susanne Fredén, trappa ned på läkemedelsbehandling som ofta ger biverkningar. Dieten kan vara ett alternativ för barn som inte kan bli aktuella för epilepsikirurgi.

Fem av 1 000 barn i Sverige har epilepsi, totalt cirka 10 000 barn. De allra flesta kan behandlas med konventionell läkemedelsbehandling, ofta en eller två mediciner. Men ungefär en tredjedel svarar inte tillräckligt bra på farmakologisk behandling.

– Det är dessa svårbehandlade barn som är vår målgrupp. De har ofta prövat flera läkemedel med otillräcklig effekt. Dieten förändrar kroppens energiomsättning.Kroppen övergår till att förbränna fett istället för kolhydrater, ungefär som vid fasta, förklarar Susanne Fredén.

Den exakta mekanismen bakom effekterna på epilepsianfall är inte helt klarlagd. När fett förbränns producerar levern ketoner, ett slags bränslemolekyler, som påverkar hjärnan. Det kan, enligt Susanne Fredén, liknas vid ett alternativt bränsle för kroppen, som används när kroppen inte har tillgång till blodsocker (glukos).

– Ketogen diet är känt sedan lång tid och användes redan på 1920-talet, innan läkemedel mot epilepsi fanns. När läkemedel mot epilepsi utvecklades och började användas blev behandling med ketogen diet mer ovanlig men användes kontinuerligt vid några större epilepsisjukhus i USA. Efter att en filmproducent på 1980- talet gjort en spelfilm om kosten, då hans egen son fick prova ketogen diet och blev anfallsfri, kom kosten mer i bruk igen. Dieten är nu ett väl beprövat behandlingsalternativ mot svårbehandlad epilepsi.

 
För mer information, kontakta:

Susanne Fredén, dietist på Akademiska barnsjukhuset, tel: 018-611 23 60 eller 070-611 23 49, e-post:
susanne.freden@akademiska.se

Pernilla Kleven epilepsisjuksköterska på Akademiska barnsjukhuset tel 018-611 28 95,
e-post: epilepsi.barn@akademiska.se

Kristna Rosengren-Forsblad, läkare, specialist i barnneurologi och habilitering, tel 018-611 27 71

FAKTA: Ketogen diet som behandling för barn med svår epilepsi

• Innan man startar behandlingen uppskattas barnets individuella energibehov och kompletterande medicinsk utredning görs.
• Måltiderna utformas individuellt i samråd med dietist. Vätskebehovet beräknas efter barnets kroppsvikt. Föräldrarna mäter/registrerar även barnets anfall under minst en månad, både typen och anfall och hur ofta de kommer. Detta för att kunna jämföra effekten.
• Behandlingen påbörjas på sjukhuset där barnet är inlagt under en vecka tillsammans med en förälder. Efter utskrivningen har man nära samarbete mellan vårdnadshavare, dietist, sjuksköterska och läkare.Utöver maten som innehåller en stor andel fett behöver barnet komplettera med olika vitaminer och mineraler för att undvika näringsbrist.
• Föräldrarna följer upp och rapporterar hur det går. De får lära sig kontrollera barnets ketoner och blodsocker, som mäts genom ett stick i fingret. Vidare dokumenterar föräldrarna barnets epilepsianfall och hur allmäntillstånd utvecklas, matlust,eventuella biverkningar som illamående och förstoppning, men också hur barnet sover. Föräldrarna ska även notera om barnet får infektioner. Barnets vikt och längd kontrolleras regelbundet.
• Behandlingen följs upp vid ett flertal återbesök på sjukhuset. Det första sker fyra veckor efter utskrivning, därefter sker besöken efter tre, sex och tolv månader. I samband med återbesöken kontrolleras en rad olika parametrar. Nedtrappning av epilepsimediciner görs individuellt.