Dubbelskålar kan minska risk för att höftprotesen hoppar ur led
25.5.2018 08:30:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Vid omoperation av lösa höftproteser använder man sig ofta av stora skålar av metall. Detta kan leda till att höftprotesen hoppar ur led vilket är mycket smärtsamt och ofta kräver ytterligare operationer. En ny metod som utvecklats här på Akademiska sjukhuset innebär att man cementerar fast dubbelskålar i en större metallskål, vilket minskar denna risk, säger Anders Brüggemann, ST-läkare i ortopedi, Akademiska sjukhuset, som lett studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Orthopaedica.
I takt med att befolkningen åldras drabbas allt fler av ledsjukdomen artros, som ofta leder till förslitning av höftleder. I Sverige görs drygt 17 000 höftledsoperationer per år, ingreppet är alltså nästan lika vanligt som ballongsprängning av kranskärl.
Studien baseras på data från det loka höftprotesregistret i Uppsala och omfattade patienter som genomgick byte av höftledsprotes mellan 2008 och 2016. Totalt följde man upp 184 höftledsbyten på män och kvinnor i åldern 35-88 år (genomsnittsåldern var 67 år). Forskarna jämförde utfallet av två metoder, en där man cementerat fast dubbelskålar, så kallad DMCs, i en större metallskål, och en där man använde en enklare plastskål insatt i metallskålen.
– Endast hos en patient som opererats med DMC-metoden hade höftprotesen hoppat ur led. I kontrollgruppen, som opererats med den konventionella metoden, hade däremot 14 patienter sådana komplikationer, konstaterar Anders Brüggemann. Våra resultat talar för att patienter som löper hög risk att höftprotesen hoppar ur led bör erbjudas denna metod i samband med omoperation.
För mer information:
Anders Brüggemann, ST-läkare i ortopedi, Akademiska sjukhuset, tfn 018 611 3559,
e-post: anders.bruggemann@surgsci.uu.se
Nils Hailer, överläkare, professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset, tfn: 018-611 90 38, e-post: nils.hailer@akademiska.se
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder



Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
