Akademiska sjukhuset

Mer än vart tredje barn med Downs syndrom har autism eller ADHD

Dela
Drygt vart tredje barn med Downs syndrom har autism eller ADHD. Det framgår av en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset. Enligt forskarna är många av dessa barn otillräckligt utredda och saknar rätt diagnos. De efterlyser screening i 3-5 årsåldern för autism och tidigt i grundskolan för ADHD. Detta för att tidigt kunna ge rätt stöd till familjen och rätt anpassning i förskola/skola.
Barn med Downs syndrom bör screenas för autism och ADHD, anser Ulrika Wester Oxelgren, överläkare på Akademiska barnsjukhuset.
Barn med Downs syndrom bör screenas för autism och ADHD, anser Ulrika Wester Oxelgren, överläkare på Akademiska barnsjukhuset.

Länge ansåg man att barn med Downs syndrom inte kunde ha ADHD eller autism. Tecken på dessa tillstånd kopplades till barnets utvecklingsstörning och bedömdes inte gå att åtgärda. De senaste åren har man uppskattat att 5-10 procent av dessa barn har autism, jämfört med 1-2 procent av befolkningen i stort.

– Vår studie visar att det är betydligt vanligare. 42 procent av barnen hade autism och 34 procent  ADHD. Därför rekommenderar vi att screening införs för barn med Downs syndrom, i åldern 3-5 år för autism och i åldern 5-6 år för ADHD. Detta för att kunna ge rätt stöd till familjen och rätt anpassning i förskola/skola, säger Ulrika Wester Oxelgren, överläkare på Akademiska barnsjukhuset och ansvarig för forskningsstudien i Uppsala.

Downs syndrom är den vanligaste kromosomavvikelsen och den vanligaste orsaken till intellektuellt funktionshinder (utvecklingsstörning). Det är framförallt kommunikation/språk och förmåga att ta till sig teoretisk kunskap som påverkas. Men många barn med Downs syndrom har även hyperaktivitet, impulsivitet och sociala svårigheter.

Studien ”Autism och ADHD vid Downs syndrom” har genomförts av en grupp vid Akademiska sjukhuset/Hälsa och habilitering i samarbete med Uppsala universitet samt med forskare i övriga nordiska länder och Storbritannien. I Uppsala deltog drygt 40 barn i åldrarna 5-17 år. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Developmental Medicine and Child Neurologys webbutgåva och publiceras inom kort i pappersutgåvan.

Förutom kopplingen till autism och ADHD har man undersökt hur olika instrument som används för att ställa diagnos fungerar för denna grupp. Detta i syfte att hitta ett frågeformulär som skulle fungera som screeninginstrument för dessa diagnoser. Samtliga barn med Downs syndrom som deltog och fick diagnosen autism har erbjudits uppföljning i ett utvecklingsprojekt vid Akademiska där man gett berörda familjer och personal inom förskola/skola utbildning och stöd att hitta rätt strategier och hjälpmedel samt vid behov medicinering.

– Det handlar både om att erbjuda familjerna utredning och handledning, och att säkra att barn och ungdomar får rätt pedagogik i skolan, kommunikationsstöd i form av exempelvis bilder och surfplatta, men även läkemedel, exempelvis för sömn, för att underlätta vardagen, förklarar Ulrika Wester Oxelgren. Hon betonar att utvecklingen gått starkt framåt de senaste 10-15 åren både inom diagnostik och pedagogik, men menar att det fortfarande är många barn som inte kommer till utredning och därmed inte får tillgång till den kunskap som finns.

– Det finns så mycket man kan göra och ju tidigare barnen diagnostiseras desto bättre. Vår förhoppning är att fler barn ska erbjudas en bättre anpassad pedagogik och rätt hjälpmedel som underlättar både inlärning och sociala kontakter med kompisar, avrundar Ulrika Wester Oxelgren.

Utvecklingsprojektet har finansierats av Allmänna arvsfonden och drivs i samarbete med Svenska Down-föreningen. I projektgruppen ingår, förutom föräldrarepresentanter från Down-föreningen, läkare. psykolog, specialpedagog, logoped, sjukgymnast och fritidspedagog som alla till vardags arbetar med barn med Downs syndrom. Projektet genomfördes under några intensiva månader vintern 2015-16. Förnärvarande pågår en uppföljning med föräldraintervjuer.


Mer information:
Ulrika Wester Oxelgren, överläkare inom barnneurologi och habilitering på Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet,
telefon: 018-611 68 39 eller e-post: ulrika.wester.oxelgren@akademiska.se

Nyckelord

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Barn med Downs syndrom bör screenas för autism och ADHD, anser Ulrika Wester Oxelgren, överläkare på Akademiska barnsjukhuset.
Barn med Downs syndrom bör screenas för autism och ADHD, anser Ulrika Wester Oxelgren, överläkare på Akademiska barnsjukhuset.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye