Akademiska först med ny metod för undersökning och behandling av missbildningar och skador i lymfkärl

– Den stora fördelen med nodal lymfografi, som den nya metoden kallas, är man i realtid kan se hur lymfvägarna ser ut och fungerar samt om det är stopp eller läckage. Det underlättar behandling med stöd av samma teknik. Hittills har vi undersökt ett tiotal patienter och behandlat två patienter sedan i maj 2015. Resultaten är mycket positiva, säger Pär Gerwins, professor och röntgenläkare på mottagningen för kärlmissbildningar.

Den nya metoden innebär att man sprutar in kontrastmedel i lymfsystemet via en nål som är inlagt i en lymfkörtel. Med röntgengenomlysning kan man i realtid se exakt hur flödet ser ut. Därefter kan tillstånd där lymfan inte flödar normalt behandlas, som vid reflux där lymfan rinner bakvägen, eller vid skador där lymfa läcker ut i huden, buken eller bröstkorgen. Man använder då bland annat en etsande vätska som gör att lymfkärlen stängs igen och omvandlas till bindväv.

I samarbete med plastikkirurgiska enheten pågår även utveckling av en MR-baserad teknik som gör det möjligt att avbilda lymfsystemet med magnetkamera. Tekniken är tänkt att användas inför plastikkirurgiska operationer när man kopplar ett lymfkärl till en ven, exempelvis efter bröstcancerkirurgi då patienten fått lymfödem efter att lymfkärl i armhålan tagits bort.

Förutom skador och missbildningar i lymfkärl så finns medfödda kärlmissbildningar även i kapillärer, vener och artärer, ibland en kombination av flera i olika syndrom. Missbildningarna är ofta små vid födseln, men växer successivt och ofta förvärras tillståndet med tiden.

På Akademiska bedöms patienter med kärlmissbildningar på mottagningen för kärlmissbildningar. Bedömningen görs av flera olika specialister på en multidisciplinär konferens, där ett team av läkare från bland annat röntgen, plastikkirurgen, öronkliniken, barnkirurgen, kärlkirurgen, hudkliniken och klinisk genetik deltar.

De senaste åren har ultraljud, magnetkameraundersökning (MRT) och avancerade interventionsradiologiska operationssalar bidragit till ökad precision i diagnostik och möjligheter att behandla allt svårare fall med mer skonsamma metoder, till exempel perkutan sklerosering och embolisering, som oftast görs med lokalbedövning och där patienten, till skillnad från kirurgi, slipper bestående ärr.

Målgrupper för den nya metoden nodal lymfografi: 
 * Barn med medfödda missbildningar av lymfkärl
 * Patienter med försämrat avflöde av lymfa orsakat av inflammatoriska sjukdomar och infektioner
 * Patienter som fått skador på lymfvägarna i samband med operation, där det ibland kan läcka upp till tre-fyra liter i buk och bröstkorg per dygn. 
* Patienter som efter operation eller strålbehandling fått stopp i lymfvägarna och svullnad (lymfödem) i arm eller ben.

Mer information:

Pär Gerwins, professor och röntgenläkare på mottagningen för kärlmissbildningar/BFC 018-611 33 53 eller
073-984 82 07,  e-post: par.gerwins@akademiska.se