Akademiska sjukhuset

​Ny biomarkör kan ge mer träffsäker diagnostik vid akut bakteriell infektion

Dela
En ny biomarkör för akut bakteriell infektion visar högre träffsäkerhet än andra klinisk kemiska analyser som idag används i sjukvården. Det framgår av en studie genomförd av forskare vid Centre of Excellence Inflammation på Akademiska sjukhuset och vid Uppsala universitet. De lovande forskningsresultaten förväntas påskynda utvecklingen av ett snabbtest för kliniskt bruk.

– Den nya biomarkören, humant neutrofilt lipocalin (HNL), var bättre på att skilja friska personer utan infektion från patienter med infektion, samt patienter med icke-bakteriell infektion från patienter med bakteriell infektion, än flera av de etablerade biomarkörerna som idag existerar som klinisk kemiska analyser, berättar Per Venge, professor i klinisk kemi, som lett studien tillsammans med bland annat överläkare Karlis Pauksen, docent och ansvarig läkare för studien på Infektionskliniken.

I studien jämförde forskarna halterna av olika biomarkörer i blodprover från vuxna patienter med bakteriella infektioner, icke-bakteriella infektioner (främst vanliga virusinfektioner) och friska försökspersoner.

– Patienternas analysresultat jämfördes med klinisk diagnos och, i förekommande fall, även mikrobiologiska analyser och andra undersökningsresultat. De patienter som inkluderades hade antingen sökt vård akut på infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset eller i primärvården, berättar Karlis Pauksen.

De första resultaten från forskningsstudien publiceras i septembernumret av två ansedda vetenskapliga tidskrifter, Journal of Immunological Methods och Clinical and Vaccine Immunology. Resultaten är frukten av ett långvarigt forskningssamarbete mellan två forskargrupper, dels på infektionskliniken och klinisk kemi, knutna till Centre of Excellence Inflammation vid Akademiska sjukhuset, dels på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

– Utveckling av snabba och pålitliga biomarkörer för tidig diagnostik av akuta bakteriella infektioner kan leda till en mer rationell antibiotikaanvändning än idag och därigenom bidra till både minskad sjuklighet och minskad risk för utveckling av antibiotikaresistens i framtiden, avslutar Daniel Garwicz, doktor i medicinsk vetenskap och specialistläkare i klinisk kemi på Akademiska sjukhuset. Han har varit sammankallande i forskningsprojektledningen och är en av medförfattarna i studien.

Studien genomfördes i samarbete med det Uppsalabaserade kliniska diagnostikbolaget Fiomi Diagnostics AB och Diagnostics Development. Den finansierades med ett Bio-X anslag från Uppsala BIO, ALF-medel och motfinansiering från Diagnostics Development.


För mer information:

Per Venge, professor, klinisk kemi; e-post: per.venge@medsci.uu.se
Karlis Pauksen, docent, överläkare, Infektionskliniken, 018-611 56 44
Daniel Garwicz, med dr, specialistläkare i klinisk kemi; 018-611 42 02
Elisabeth Tysk, presschef, Akademiska sjukhuset, telefon: 018-611 96 11

Nyckelord

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

Två överläkare på Akademiska ska leda nya centrumbildningar24.11.2025 09:12:04 CET | Nyheter

Preventiv psykiatri och kvinnors hälsa i ett livsloppsperspektiv är fokus för två nya centrumbildningar i Uppsala som får långsiktigt forskningsstöd från Forte (Forskningsrådet för Hälsa, arbetsliv och välfärd). Totalt tilldelas de nya centren 119 miljoner kronor, bidrag som täcker finansiering under de sex första åren. De kommer organisatoriskt att tillhöra Uppsala universitet och ledas av överläkare på Akademiska sjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye