Akademiska först med djup hjärnstimulering vid svår epilepsi
15.1.2015 10:31:00 CET | Akademiska sjukhuset | Nyheter

| – DBS är ett komplement till annan behandling, framförallt läkemedel. Hittills har en patient opererats på Akademiska och ytterligare en operation är inplanerad, säger Eva Kumlien, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset som tillsammans med neurokirurger ansvarar för den nya behandlingen.. Enligt Eva Kumlien är det för tidigt att dra slutsatser om resultaten eftersom det tar flera månader, ibland upp till år innan man kan utvärdera effekten. Men tidigare erfarenheter, bland annat en amerikansk studie publicerad 2010, visade att över hälften av patienterna hade betydligt färre anfall två år efter behandlingen och att några var helt anfallsfria. Även livskvaliteten ökade. Deep brain stimulation eller djup hjärnstimulering (DBS) är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att neurokirurger opererar in två elektroder i de främre delarna av thalamus, den del av mellanhjärnan som hanterar information mellan nervceller. Elektroderna får elektriska impulser från en dosa, liknande en pacemaker. Om det inte fungerar kan systemet tas bort. För att behandlingen ska fungera vid epilepsi måste anfallen utgå från ett avgränsat område i hjärnbarken. Dessutom ska läkemedelsbehandling inte ha tillräcklig effekt eller ge kraftiga biverkningar. Man ska också ha uteslutit ett neurokirurgiskt ingrepp. Inför beslut om DBS-behandling görs en omfattande utredning. Bland annat görs en långtidsregistrering med EEG, MR-undersökningar och neuropsykologiska tester. Vissa risker finns, bland annat komplikationer i samband med operation med infektion och blödning, men även huvudvärk och humörpåverkan. Akademiska har en lång tradition och goda resurser för utredning av svår epilepsi, numera finns en speciell enhet för just epilepsiutredningar. Dessutom är sjukhusets neurokirurger och neurologer vana vid DBS-behandling vid andra neurologiska sjukdomstillstånd som Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. Mer information: Eva Kumlien, överläkare i neurologi, 018-611 50 39 eller 0738-660 163 |
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
FAKTA: Kriterier för DBS-behandling vid svår epilepsi
- Anfallen måste utgå från ett avgränsat område i hjärnbarken.
- Patienten ska ha otillräckligt effekt av läkemedelsbehandling alternativt problem med kraftiga biverkningar.
- Ett neurokirurgiskt ingrepp (resektion) ska inte kunna genomföras, alternativt att patienten säger nej till ett sådant ingrepp.
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

