Barn med sammanvuxna fingrar får bra funktion efter operation
7.11.2014 10:15:00 CET | Akademiska sjukhuset | Nyheter

I Sverige föds ett barn på 2 500 med sammanvuxna fingrar och/eller tår, så kallad syndaktyli. Det är en medfödd missbildning som uppkommer tidigt under graviditeten, då celler mellan fingrarna inte dör/återbildas på ett normalt sätt. Det kan också vara en del i ett syndrom. Ett exempel är Aperts syndrom, som innebär att barnen även har missbildningar i kraniet, ansiktsskelettet, händerna och fötterna.
– Vi väntar oftast med att operera tills barnen fyllt ett år. Det medför mindre risk för barnet under narkosen samt större fingrar att arbeta med. Ju längre ut på fingrarna eller tårna huden sitter ihop desto mer komplicerad blir operationen, säger Monica Wiig, handkirurg på Akademiska sjukhuset.
Familjen Stigson Zetterberg från Gävle kan Akademiska sjukhuset vid det här laget. Inte mindre än sju gånger har barnen Loke och Livs fingrar opererats. Den 5 november togs gipset bort på vänster hand efter minstingen Livs sista operation. Då kontrolleras hur såren läkt och att hudimplantatet som tagits från magen vuxit fast ordentligt.
– Det känns skönt att alla ingrepp är över nu. När Liv föddes och vi insåg att hon skulle behöva gå igenom samma procedur som Loke kändes det väldigt tungt. Att två barn i samma familj föds med sammanvuxna fingrar på bägge händerna är väldigt ovanligt. Men resultatet är över förväntan. Lokes fingrar fungerar fint. Han lägger pärlplattor på dagis och det verkar som att finmotoriken är som den brukar för treåringar, säger pappa Jens.
Mamma Åsa inflikar att barnen reagerade väldigt olika som nyopererade med gipsade händer; Loke blev frustrerad och ledsen, medan Liv hittade sina fötter att leka med. Hon betonar också att det underlättat att ha kontakt med samma handkirurg för båda barnen.
Om fler än två fingrar är sammanvuxna kan man bara separera på ena sidan om det sammanvuxna fingret. I dessa fall opereras oftast en sida i taget med sex månaders intervall för att undvika att blodcirkulationen påverkas och fingret eller tån dör. I Livs fall gjordes den första delningen av lill- och ringfingret på båda händerna samtidigt redan vid nio månaders ålder.
– Om alla leder i fingrarna finns och skelettet är normalt får barnen bra funktion. Rörelseförmågan hämmas inte. I vissa fall, framförallt vid syndrom, kan dock barnen ha andra skelettförändringar som gör operationen mer komplicerad, förklarar Monica Wiig.
En annan utmaning är om ben längst ut på fingrarna är ihopväxta. Detta innebär ofta att nageln är gemensam för flera fingrar/tår. Förutom att dela hud måste man då även dela skelettet och skapa ett nagelband.
På händerna är det vanligast att lång-och ringfingrar är sammanvuxna. I princip opereras alla barn med sådana missbildningar, dels för att få fullgod funktion/rörlighet, men också av estetiska skäl. Om lång- och ringfingret är sammanvuxna kan man till exempel inte bära ring på dessa fingrar. När det gäller tår är kriterierna för operation lite mer strikta. Det görs inte av kosmetiska skäl utan endast om sammanväxningen leder till att tårna kröker sig vilket kan ge problem med bland annat tryck.
– Förr satte vi bara bandage runt det opererade fingret men numera gipsas barnen ända upp över armbågen. Det handlar ju om små barn och risken finns att de pillrar/drar/sliter bort bandaget. Vitsen med gips är att det ger ett bra skydd så att såren kan läka. Efter operationen ska transplantatet, det vill säga hud som transplanterats från exempelvis handleden, armvecket eller ljumsken läka fast. I sällsynta fall överlever inte hela eller delar av den transplanterade huden, men oftast går det bra, avrundar Monica Wiig.
Bildtext: Äntligen färdigopererad. Liv Stigson, snart två år, föddes med sammanvuxna fingrar på båda händerna. Efter tre operationer då fingrarna delats och huden emellan ersatts av hudimplantat är hon snart redo att gå på dagis igen. På bilden sitter hon i mamma Åsa Zetterbergs knä.
Mer information:
Monica Wiig, överläkare i handkirurgi, 018-611 54 64 eller 0706-116024
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
FAKTA: Syndaktyli
* I Sverige föds ett barn på 2 500 med sammanvuxna fingrar och/eller tår. Det är en medfödd missbildning som uppkommer tidigt under graviditeten men kan också vara en del i ett syndrom.
* Det finns tre grader av syndaktyli: partiell (endast delar av fingrarna är sammanvuxna), total (hela fingrarnas längd är sammanvuxna) och komplex (både skelett och hud är sammanvuxna).
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
Länkar
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

