Akademiska sjukhuset

Barn med sammanvuxna fingrar får bra funktion efter operation

Dela
Barn som föds med sammanvuxna fingrar eller tår kan behöva opereras upp till åtta gånger. Akademiska sjukhuset är center i sjukvårdsregionen för dessa komplexa ingrepp. De senaste tio åren har mellan 15 till 25 barn per år opererats på handkirurgiska kliniken. Syskonen Loke och Liv Stigson från Gävle har opererats totalt sju gånger. Båda föddes med sammanvuxna fingrar på båda händerna.

I Sverige föds ett barn på 2 500 med sammanvuxna fingrar och/eller tår, så kallad syndaktyli. Det är en medfödd missbildning som uppkommer tidigt under graviditeten, då celler mellan fingrarna inte dör/återbildas på ett normalt sätt. Det kan också vara en del i ett syndrom. Ett exempel är Aperts syndrom, som innebär att barnen även har missbildningar i kraniet, ansiktsskelettet, händerna och fötterna.

– Vi väntar oftast med att operera tills barnen fyllt ett år. Det medför mindre risk för barnet under narkosen samt större fingrar att arbeta med. Ju längre ut på fingrarna eller tårna huden sitter ihop desto mer komplicerad blir operationen, säger Monica Wiig, handkirurg på Akademiska sjukhuset.

Familjen Stigson Zetterberg från Gävle kan Akademiska sjukhuset vid det här laget. Inte mindre än sju gånger har barnen Loke och Livs fingrar opererats. Den 5 november togs gipset bort på vänster hand efter minstingen Livs sista operation. Då kontrolleras hur såren läkt och att hudimplantatet som tagits från magen vuxit fast ordentligt.

– Det känns skönt att alla ingrepp är över nu. När Liv föddes och vi insåg att hon skulle behöva gå igenom samma procedur som Loke kändes det väldigt tungt. Att två barn i samma familj föds med sammanvuxna fingrar på bägge händerna är väldigt ovanligt. Men resultatet är över förväntan. Lokes fingrar fungerar fint. Han lägger pärlplattor på dagis och det verkar som att finmotoriken är som den brukar för treåringar, säger pappa Jens.

Mamma Åsa inflikar att barnen reagerade väldigt olika som nyopererade med gipsade händer; Loke blev frustrerad och ledsen, medan Liv hittade sina fötter att leka med. Hon betonar också att det underlättat att ha kontakt med samma handkirurg för båda barnen.

Om fler än två fingrar är sammanvuxna kan man bara separera på ena sidan om det sammanvuxna fingret. I dessa fall opereras oftast en sida i taget med sex månaders intervall för att undvika att blodcirkulationen påverkas och fingret eller tån dör. I Livs fall gjordes den första delningen av lill- och ringfingret på båda händerna samtidigt redan vid nio månaders ålder.

– Om alla leder i fingrarna finns och skelettet är normalt får barnen bra funktion. Rörelseförmågan hämmas inte. I vissa fall, framförallt vid syndrom, kan dock barnen ha andra skelettförändringar som gör operationen mer komplicerad, förklarar Monica Wiig.

En annan utmaning är om ben längst ut på fingrarna är ihopväxta. Detta innebär ofta att nageln är gemensam för flera fingrar/tår. Förutom att dela hud måste man då även dela skelettet och skapa ett nagelband.

På händerna är det vanligast att lång-och ringfingrar är sammanvuxna. I princip opereras alla barn med sådana missbildningar, dels för att få fullgod funktion/rörlighet, men också av estetiska skäl. Om lång- och ringfingret är sammanvuxna kan man till exempel inte bära ring på dessa fingrar. När det gäller tår är kriterierna för operation lite mer strikta. Det görs inte av kosmetiska skäl utan endast om sammanväxningen leder till att tårna kröker sig vilket kan ge problem med bland annat tryck.

– Förr satte vi bara bandage runt det opererade fingret men numera gipsas barnen ända upp över armbågen. Det handlar ju om små barn och risken finns att de pillrar/drar/sliter bort bandaget. Vitsen med gips är att det ger ett bra skydd så att såren kan läka. Efter operationen ska transplantatet, det vill säga hud som transplanterats från exempelvis handleden, armvecket eller ljumsken läka fast. I sällsynta fall överlever inte hela eller delar av den transplanterade huden, men oftast går det bra, avrundar Monica Wiig.

Bildtext: Äntligen färdigopererad. Liv Stigson, snart två år,  föddes med sammanvuxna fingrar på båda händerna. Efter tre operationer då fingrarna delats och huden emellan ersatts av hudimplantat är hon snart redo att gå på dagis igen. På bilden sitter hon i mamma Åsa Zetterbergs knä.

Mer information:
Monica Wiig, överläkare i handkirurgi, 018-611 54 64 eller 0706-116024
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Syndaktyli
* I Sverige föds ett barn på 2 500 med sammanvuxna fingrar och/eller tår. Det är en medfödd missbildning som uppkommer tidigt under graviditeten men kan också vara en del i ett syndrom.
* Det finns tre grader av syndaktyli: partiell (endast delar av fingrarna är sammanvuxna), total (hela fingrarnas längd är sammanvuxna) och komplex (både skelett och hud är sammanvuxna).

Nyckelord

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Länkar

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye